Det pågår i olika kristna medier en debatt om Adams och Evas historicitet, den inleddes av Stefan Swärd, tidigare ordförande i EFK. Sune Fahlgren berör den även i sin ledare i Sändaren nr 5/2017.  

Att ifrågasätta Adam och Eva, som en del debattörer gjort, är att sätta igång en dominoeffekt, där allt mer rasar. Paulus skriver om Adam som om han verkligen funnits, man finner detta på två ställen i Romarbrevet, två gånger i 1 Korinterbrevet, och två gånger i 1 Timoteusbrevet. Hur trovärdig är Paulus? Är det mer som vi ska ifrågasätta av det som Paulus skriver?

I släktregister i Luk. 1:1 omnämns Adam och en rad andra personer. Om inte Adam är en historisk person, vilka andra skall vi plocka bort från släktregistret som icke-historiska?

I 1 Mos 5 kan vi läsa om hur gammal Adam blev. Varför uppge ålder på en person som inte levat? Nej, den nu uppkomna debatten visar bara på att en del, inte minst teologer, har blivit offer för det ifrågasättande av Guds ord som redan Satan prövade de första människorna, om de trodde på det Gud hade sagt. Han sa till dem: ”Har Gud verkligen sagt detta?” 

Det angreppet mot vad Gud talat fick förödande konsekvenser. Det får det även i dag. Vi ser att de samfund och församlingar som öppnar upp för liberal teologi, de minskar. I januari fick vi detta åter bekräftat i en undersökning som publicerades i några tidningar. 

Förvånande är att så många är tysta inför det som nu blir alltmer uppenbart. Var är rösterna från samfundsledare och pastorer? Har man accepterat detta synsätt på Bibeln, då är det än värre än tystnaden.

Tankarna går till berättelsen om kejsarens nya kläder. Det är många som faller in i den skaran som bejakar de nya synsätten på bibelordet. Kanske man vill låta sig imponera av dessa ”nya kläder” som presenteras inom teologin och inte betraktas såsom någon som inte förstår det nya som presenteras. Detta är dock inte något som skall beundras –  det skall avslöjas.