Är demokrati bättre än teokrati? Ska man följa Mohammed i allt eller kan läran förnyas i vår tid? Den teologiska kampen inom islam påverkar i dag hela världen. Och den kommer att få stor betydelse för det Sverige som nu växer fram. Tre personer med insikt i islam ger här sin bild av hur religionen kan komma att utvecklas i vårt land.
År 1950 fanns det bara några hundra muslimer i hela Sverige och islam sågs som något mycket exotiskt. I dag är islam i högsta grad en svensk religion, med hundratusentals svenska anhängare. Det är dessutom en religion som växer snabbt, genom den stora invandringen från Mellanöstern.
Men islam är förstås inte en odelbar enhet, den består av en mångfald av tolkningar. Här återfinns både de allra mest liberala muslimerna som tolkar Koranen mycket fritt, och till exempel försvarar homosexualitet, till de extremt konservativa salafisterna, som drömmer sig tillbaka till ett medeltida kalifat. Frågan är vilka strömningar som kommer att vinna. Kommer det att växa fram en blågul variant av islam som harmonierar med den individualism som är så stark just i Sverige? Eller kommer segregeringen bidra till att många muslimer lever sina liv i betongförorter, styrda av en konservativ tolkning av islam?
Mohamed Omar har sett flera sidor av islam. Han blev först känd som författare då han förenade sin muslimska tro med poesi, senare blev han ökänd när han förklarade att han var islamist. I dag har han gjort avbön för sin extremism och är istället djupt kritisk till många av de ledande muslimska organisationerna i Sverige. Han skulle vilja se en reformation inom islam, där man på allvar diskuterar problematiska passager i Koranen och i haditherna, de samlingar berättelser som skildrar Muhammeds liv.
— Man måste ha en mer kritisk syn på Koranen. Muslimska ledare måste erkänna att problemet i grunden inte är IS, utan texterna. Vad ska vi göra med dessa texter i dag? För man kan inte i första andetaget läsa de delar av Koranen som hyllar våld och i det andra fördöma terrorattacker, säger han.
Enligt honom pågår dock inte något sådant samtal i svenska moskéer.
— Där finns ingen självkritik. Istället ser man det som sin uppgift att hindra en anpassning till svensk kultur, säger Mohamed Omar till Sändaren.
Han tror dock att det bara är en minoritet av muslimerna i Sverige som verkligen är religiöst engagerade. Majoriteten går inte regelbundet till moskén. Men inte heller i den mer passiva gruppen pågår någon egentlig teologisk diskussion.
— Har man funderingar så håller man dem privata. Det är ingen kritik man formulerar. Det kostar för mycket.
Han framhåller dock att det finns intellektuella i universitetsvärlden som står för en mer progressiv tolkning. En av dem är Mohammad Fazlhashemi, som är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.
Mohammad Fazlhashemi ser i dag flera trender bland svenska muslimer. Han menar att det går en skiljelinje mellan generationer. Hos de muslimer som kommer som nyanlända till Sverige är religionen kanske den enda tryggheten att hålla sig till i ett helt främmande land.
— Det gör att den tolkning man blir matad med i församlingen kanske blir den enda ståndpunkten. Bristande integration, dåliga språkkunskaper och ingen kännedom om sociala koder gör att de kan krypa in i sitt eget skal och konservera sin religiösa identitet, säger han.
De muslimer som växer upp i Sverige måste dock på ett helt annat sätt möta det omgivande samhället. Mohammad Fazlhashemi citerar forskning där unga muslimer blivit intervjuade om hur de gör för att klara detta. En minoritet väljer samma förhållningssätt som föräldrarna. Andra försöker skapa en symbios mellan tron och värderingarna i omgivningen, samtidigt som de behåller en tydlig religiös identitet.
— Och så fanns det en ytterligare grupp där man inte ville reduceras till en religiös identitet. Dessa ungdomar lyfte fram att de också hade en annan identitet, som att man tränade på gym eller var aktiv i samhällslivet.
Är det en form av sekularisering?
— Det beror på vad man lägger i begreppet. För dessa ungdomar handlar det inte om att bli ateist eller agnostiker, utan man har fortfarande någon form av muslimsk tro, men det är inte hela identiteten, säger han.
Gör man också nya tolkningar av Koranen?
— Det är en sekellång kamp om tolkningsföreträde som nu finns i en svensk kontext. Är det bara de religiösa auktoriteterna som gäller eller kan individen få ett ord med i laget? Auktoriteterna ifrågasätts mer i dag, och jag tror man kan se det som en påverkan av det svenska samhället.
Till skillnad mot Mohamed Omar så tycker Mohammad Fazlhashemi att det pågår ett samtal om hur Koranen ska tolkas bland svenska muslimer. Han menar dock att konservativa grupper har ett övertag genom det stora ekonomiska stöd de får från Saudiarabien och Gulfstaterna.
— När de nyanlända vill skapa församlingslokaler och moskéer. Där är de utländska aktörerna mycket skickliga. De pumpar in pengar, och med pengarna följer en specifik och salafistisk tolkning av islam. Det är oroande.
Socialantroplogen Aje Carlbom är knuten till Malmö högskola där han forskar om mångkultur, islamism och segregation. Han kan i dag inte se att det växer fram någon livskraftig progressiv gren av islam i Sverige. Istället tycker han att de som mer lutar åt islamism visar större skicklighet i att organisera sig och vinna anhängare. Aje Carlbom menar att forskningen visar att många muslimska organisationer i Europa ideologiskt står nära Muslimska brödraskapet, en ursprungligen egyptisk organisation som har en tydlig islamistisk agenda.
— De har lyckats etablera sig så att de framstår som representanter för islam och på så sätt har de skaffat sig politiska kontakter.
Men de idéer som Muslimska brödraskapet har måste väl gå på tvärs med värderingar hos både liberala och vänsterinriktade politiker?
— Absolut. Men de har lyckats framstå som en bra dialogpartner. Muslimska brödraskapet är också känt för att vara vagt. Anhängarna är ofta inte tydliga med vad de vill, och kan framstå som en kulturell grupp, säger han.
Aje Carlbom är i dag mer bekymrad än hoppfull inför framtiden. Det är inte bara det att konservativa grupper har stort inflytande som oroar honom, han anser också att segregationen kan få stora negativa konsekvenser.
— Sverige är enligt vissa undersökningar ett av Europas mest segregerade länder. Segregationen gör att man lätt fastnar i ett visst socialt umgänge. Då är det lätt hänt att det skapas felaktiga bilder av andra.
Mohammad Fazlhashemi är mer hoppfull då de unga som går i skolan kan ta till sig de positiva sidorna av ett demokratiskt samhälle. Samtidigt ser han också faror i segregationen och i islamofobi.
— Om muslimer görs kollektivt skyldiga för de illdåd som IS utför är det till stor skada. Det skapar söndring, och det är något jag tror IS applåderar, säger han.
Mohammed Omar tror också att islam kommer att förändras.
— På kort sikt ser det mörkt ut, men så småningom kommer det att växa fram andra sätt att tolka islam. För det här håller inte i längden. Man kan inte leva isolerad i ett samhälle, i ständig konflikt med omgivningen, som man får göra som bokstavstroende muslim, säger han.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR