Är Luthers betydelse överreklamerad i dag? Nja, svarar teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman. I boken Inte allena visar de att hans slagord nåden, Bibeln och tron snarare är allmänkristna. Kanske är nyckelordet för att läsa Luther inte allena utan tillsammans.
Vad ska vi egentligen ha Martin Luther till i dag?
Reformationen fyller 500 år i år. Men vad betyder det för oss? Är hans betydelse till och med överreklamerad? Ja, det kan man nästan tro när man läser teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagmans bok Inte allena - varför Luthers syn på nåden, Bibeln och tron inte räcker till.
Mycket med Luther är bra men det mesta han säger är i själva verket allmänkristet. Hans ärende var ett ärende i hans egen tid. Men han var en god kommunikatör och folkbildare, menar de båda författarna.
Joel Halldorf är docent i kyrkohistoria och lektor vid Teologiska högskolan i Stockholm. Patrik Hagman är docent i politisk teologi vid Åbo Akademi i Finland. Men med vilka glasögon är boken skriven? Forskarens eller debattörens?
– I första hand handlar det om folkbildning och debatt, säger författarna som med sin bok vill skapa ett teologiskt samtal och kritik utifrån en ekumenisk utgångspunkt, med både Luthers styrkor och svagheter. Luther var fullt medveten om att han som teolog och som person inte var helt okomplicerad och beskrev sig själv som ”ett vildsvin i Guds vingård”.
– Att byta tid på Luther är svårt, eftersom han är så kontextuell, anser Joel Halldorf. Han levde i en så tydlig enhetsstat, därför går det inte att sluta honom till vår tid. Det lutherska projektet måste få vara ett 1500-talsprojekt.
En central tanke i boken är att mycket tillskrivs Luther, som trosbekännelsen och Lilla katekesen, som egentligen handlade om tidsandan och som mera var allmänkristet.
Platsen för vår intervju länkar passande nog samman Luther med Equmeniakyrkan, nämligen den gamla metodistkyrkan St Peter från 1900-talet vid Tegnerlunden i Stockholm. Här hålls denna kväll också bokrelease och liveinspelning av Läsarpodden, ett teologiskt samtal om tre centrala skrifter av Luther. Lilla Katekesen, en kristen människas frihet samt Om judarna och deras lögner.
Luther var heller ingen systematisk teolog utan predikant.
Mycket av Halldorf och Hagmans kritik handlar om hans sätt att skapa motsättningar mellan tro och gärningar, men också om dubbelheten hos Luther.
Å ena sidan var han starkt individualistisk och starkt kritisk mot klostren som auktoritära.
Å andra sidan hade han en auktoritär syn och skrev sin katekes som skulle läras innantill.
Idéer från klostervärlden om hur man skulle leva som kristen överfördes till Lilla Katekesen, vilket skapade en ny indelning i sant och falskt troende.
– Det medeltida systemet var egentligen pragmatiskt. Alla var inte troende på det hängivna sättet. Luther gjorde ingen skillnad och ville höja den andliga nivån som en del i ett bildningsprojekt. Det krävde en starkare statlig disciplinering, berättar Joel Halldorf.
De hävdar också att vi felaktigt ger Luther cred för den ökade läskunnigheten när det egentligen handlade om framväxten av boktryckarkonsten som möjliggjorde en bredare spridning av böcker.
– Jag jämför den tekniska utvecklingen på Luthers tid med den arabiska våren i vår tid, då man hittade en lucka innan makten lärt sig att behärska tekniken, menar Patrik Hagman.
Reformationens 500-årsjubileum firas med pompa och ståt i Tyskland och Norden. Men i Sverige har intresset varit betydligt svalare. Inte ens bland präster i Svenska kyrkan är intresset för Luther särskilt högt i dag, jämfört med exempelvis Finska kyrkan som är betydligt mer luthersk.
Så varför ska vi ens minnas honom? Vad har han tillfört kyrkan och världen?
– Det sätt han läser Bibeln på är nytt. Han läser den bättre än andra samtida och var också en bättre översättare. Det viktigaste arvet är hans bibelöversättning till tyska, som blir den mest spridda, säger Patrik Hagman.
Över huvud taget ligger Luthers styrka i rollen som kommunikatör. Men författarna vill egentligen varken helgonförklara eller korsfästa Luther.
– Luther är en av rösterna, menar Patrik Hagman. Säger man att han är en röst i kören blir det också enklare att förhålla sig till hans teologiska brister. Som hans starka antisemitism. Boken Om Judarna och deras lögner, var direkt plågsam att läsa.
– Men man kan heller inte skilja på liv och verk som teolog och kristen. Teori och praktik måste höra ihop. Annars skär det sig för mig, säger Joel Halldorf.
De vill heller inte se Luther som en föregångare i utvecklingen av liberala demokratier. Hans syn på bildning var snarare auktoritär.
– Många inspireras av Luthers egen resa och resning mot auktoriteter. Han gick sin egen väg. Men han uppmuntrade knappast andra att göra samma sak, berättar Joel Halldorf.
Enligt Halldorf och Hagman avskaffade Luther världen och transformerade den till ett slags kloster. Reformationen möjliggjorde snarare en hårdare kontroll av samhället under 1600-talet som också var häxprocessernas århundrade. Luther avskaffade klostren men istället centraliserades makten, vilket skapade ett totalitärt samhälle.
Luthers kritik mot klostren känns orättvis, menar Patrik Hagman. Snarare finns här mycket att upptäcka.
– Vi är inga individer som väljer väg utan formas av gemenskapen.
Istället vill de se kyrkan som en plats där människor kan mogna in i tron och få hjälp att förverkliga tron i vardagen. I det moderna kommunitetstänkandet ser de framtiden för kyrkan. Inte allena, utan tillsammans.
– När klostren är som bäst under 1500-talet är de en plats för andlig spiritualitet och laboratorier för kristen tro. Det är något vi behöver i dag. Vi behöver sammanhang där vi kan söka tillsammans efter ett kristet liv. Antingen för en tid eller för ett helt liv, menar Patrik Hagman.
KOMMENTARER