I vår ska Sveriges riksdag hålla omröstning i frågan om värdlandsavtal med Nato. För att analysera vad en närmare anslutning till Nato skulle innebära har en politiskt obunden utredning startats. – Jag hoppas att förnuftet ska segra, svenska folket har i grunden en pragmatisk förmåga, säger Lars Ingelstam, känd kristen samhällsdebattör.
Det har under lång tid inte varit aktuellt för svensken att ansluta till Nato. Men nu verkar opinionens vindar ha vänt. Enligt en ny Sifo-mätning svarar 41 procent av de tillfrågade ja, 39 procent nej och 20 procent vet ej. Sedan i fjol har stödet för Nato ökat med tio procentenheter och motståndet minskat med elva.
I september i fjol ingick den förra regeringen en preliminärversion av ett värdlandsavtal med Nato. I vår ska riksdagens hålla omröstning i frågan. Ett sådant skulle innebära att Nato lättare kan genomföra övningar på svensk mark.
Det är ett steg närmare medlemskap.
— Vi är många som tycker att har gått för fort, och utan någon djupare diskussion. Flera politiska partier börjar nu prata om medlemskap, inte bara värdlandsavtal, säger Lars Ingelstam, professor emeritus i Teknik och social förändring, biträdande chefredaktör för magasinet Mänsklig Säkerhet.
Lars Ingelstam är en av dem som arbetar med den oberoende Nato-utredning som nu startats, vars syfte är att analysera vad ett värdlandsavtal med Nato skulle innebära för Sverige. Initiativtagare till utredningen är Stina Oscarson, dramatiker, regissör och fri skribent, samt Pierre Schori, politiker och diplomat.
Lars Ingelstam kommer att skriva huvuddelen av betänkandet. Medverkar gör också Hans Blix, Rolf Ekéus, Sven Hirdman, Linda Åkerström och Stina Oscarson.
Även om samtliga bakom utredningen är skeptiska till ett medlemskap i Nato vill de presentera ett material som är brett och som belyser hur världen har förändrats.
— Jag vågar påstå att vi gör en saklig och allsidig utredning, säger Lars Ingelstam och berättar att utredningen kommer att presenteras i en bok och några uppsatser. Men också genom till exempel broschyrer och events.
Egentligen tar en utredning av den här tyngden över ett år att genomföra, den här gången ska det ske på bara några månader. Publicering beräknas till februari. Lars Ingelstam menar att de som är positiva till Nato gärna tänker så att vi har ett militärt problem som måste lösas. Bland dem som är skeptiska går tankegången ofta mer i diplomatiska banor. De erkänner givetvis att vi har ett svårartat problem med Ryssland, men tänker militärt först i andra eller tredje hand. Lars Ingelstam och hans kollegor vill i och med utredningen vända och vrida på diverse frågeställningar för att skapa en så klar bild som möjligt av situationen.
— Man ska inte lättvindigt överge en alliansfrihet som har tjänat Sverige väl genom två världskrig. Vi har haft fred i 200 år. Det är inte läge att handla brådstörtat. Kanske finns det tillräckligt starka argument för att bryta vår tradition och gå med i Nato. Men då ska argumenten vara väldigt starka, säger Lars Ingelstam.
Är det inte komplicerat att göra en sådan här utredning?
— Nej, det är inte så förfärligt svårt, men det tar sin tid. Den mesta informationen finns att få tag på.
Men konsekvenserna av ett medlemskap är svårare att förutse?
— Ja, det finns stora osäkerheter här. Vad händer till exempel i Ryssland? Vad är USA:s intressen i olika delar av världen? Om ett Nato-land blir angripet ska andra Nato-länder komma till undsättning. Men hur det ska ske är inte bestämt i förväg. Det ska vi ifrågasätta och diskutera.
Utredningen kommer alltså att redovisa även mer ovissa scenarion. Lars Ingelstam påpekar att en analys inte kan utföras helt och hållet på vetenskapliga grunder.
— Värderingar, magkänsla och tradition spelar också in. Jag menar att det är viktigt att fundera över vad vi vill vara för slags land. Man har rätt att ta fasta på det som har varit bra i svensk historia, säger han.
Många svenskar tänker inte på att frågan om kärnvapen är en mycket avgörande faktor i ett potentiellt Nato-medlemskap, menar Lars Ingelstam. Han pekar också på att en medlem i Nato automatiskt blir del av ett kärnvapenförsvar. En aspekt som utredning kommer att undersöka närmare.
— Vill vi verkligen gå in i ett sammanhang där kärnvapen är en självklarhet? Jag tycker verkligen inte att vi ska det. Putin har hotat med kärnvapen och Nato har haft det i sin strategiska plan hela tiden. Icke-spridningsavtalet har saboterats av både Ryssland, USA, England och Frankrike. Det är inte bra. Det finns förfärligt mycket kärnvapen kvar, säger Lars Ingelstam.
I Kulturhuset arrangeras i dag 30 september en debatt om Nato och värdlandsav-talet. Under kvällen kommer det att anordnas fem minidebatter. Från Nato-utredningen medverkar Hans Blix, Sven Hirdman, Pierre Schori och Stina Oscarsson.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR