Strilregn och nyckfulla temperatursvängningar, eller värme och bländvita stränder ett par flygtimmar bort?

Turistnäringen står för omkring tio procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Det är dubbelt så mycket som från turismen i världen som helhet

Ändå väljer de flesta av oss att blunda för flygets utsläpp, trots att vi sopsorterar och köper ekologisk mjölk. Tvärtom, vårt resande växer ohämmat, påhejade som vi är av turistmagasin, bloggar och reseprogram.

Siffror från Naturvårdsverket visar emellertid att en enda flygresa kan ge nästan lika mycket utsläpp som boende i ett helt år.

Det finns också en medmänsklig aspekt på resandet. De flesta av oss väljer kanske att inte semestra i diktaturer, men hur många orkar, hinner och kan ta reda på vilka som tjänar på, eller drar nytta av just min resa.

Det blir aningen absurt att tänka på de flyktingströmmar som flyr upp genom Europa samtidigt som turistströmmarna väller in från andra hållet.

Har någon egentligen längre lust att bada i Medelhavet?

Jo då. Under semestermånaden råder undantagstillstånd. Då töms de grekiska ö-hotellen på flyktingar för att i stället kunna härbärgera turisterna, som står för en stor del av Greklands BNP och dessutom starkt stöttar den lokala ekonomin.

Som genom en tyst överenskommelse väljer vi att blunda för fattigdom och  klimatpåverkan. Kanske dövar vi samvetet med en och annan utsläppsrätt och ett någorlunda juste leverne under resten av året.

Men att sluta resa finns inte i prognoserna. Tvärtom, enligt en beräkning från 2009 ska antalet turistresor i världen fram till år 2035 öka med 280 procent  och mängden koldioxid­utsläpp med 250 procent.

Världsturismen är ett av de allvarligaste hoten mot klimatet – de enda som kan göra någonting åt detta är vi själva.