Det nya året föddes i en röd dimma. Må det inte sluta så också.
Ännu ett blodigt terrordåd har inlett ännu ett nytt år.
Ett nytt år som skulle ha mötts med optimism och ett öppet sinne för nya möjligheter.
Istället drar mördarjakten fram genom Europa och befolkningarna hukar i väntan på nästa tillslag. Inte bara bomber och granater briserar utan också smällare och raketer, riktade mot skolor, polisstationer och enskilda människor.
Det kommer mera. Just nu når oss nyheten om nya attacker i Bagdad och Najaf i Irak. Kanske också i Somalia.
Ändå måste vi våga tro att härifrån kan det bara bli bättre. Att nyårets speciella nystartskänsla ändå får kicka in.
Nystarter, omläggning av liv, går ändå sällan att åstadkomma vid en given tidpunkt, som nyår, utan är i allmänhet resultatet av en process.
Terrordåden kan vi inte göra så mycket åt här och nu, annat än att fördöma, be för de drabbade och, var och en på vårt sätt, delta i det förebyggande arbetet.
Låt oss med högburna huvuden gå in i det nya året. Men det viktigaste av allt är kanske att inte tappa modet.
Annika Ahlefelt
LÄGG TILL NY KOMMENTAR