Jag vill att vi ska prata om grekiskan. Jag vill inte att vi ska prata på grekiska, det kan jag inte. Jag kan inte heller läsa på grekiska, trots att jag för tolv år sedan spikade grekiskatentan på slutkursen i Uppsala och klarade muntan på fördjupningskursen i Romarbrevet på THS. Sedan dess har jag glömt nästan allt.
Det skulle ju kunna ses som en stor tragik om det inte vore för att jag under mina tio år som pastor aldrig har upplevt det som en förlust. Den stora tragiken som jag ser det är att jag la en stor del av min utbildning på att lära mig något som jag sedan i praktiken haft så lite nytta av.
Equmeniakyrkans pastorskandidater har nyligen skrivit ett brev till kyrkoledningen och påtalat att den akademiska utbildningen kombinerad med alla pastorala moment i praktiken är en utbildning som går på 127-procentsfart. Ska man skala ned på något tycker jag att språkstudierna är ett rimligt alternativ.
Från den akademiska världen är argumenten för obligatoriska språkstudier bland annat att om de inte är obligatoriska skulle väldigt få välja det. Då skulle pastorerna undervisa och predika på en lägre nivå (vilket i så fall rimligtvis redan sker med tanke på hur många pastorer som redan glömt sin grekiska). Det skulle också kunna få konsekvenser för bibelöversättning i framtiden och skapa lärarbrist på teologiska utbildningar.
Jag tycker dock att det är dags att frågan lyfts ur ett församlingsperspektiv. Vilken kompetens behöver vi pastorer för att kunna leva vår kallelse och arbeta för evangeliet och Guds rike? Hur stor nytta har församlingarna av våra språkkunskaper? Är det väl använd arbetstid att pastorer kämpar för att hålla grekiskakunskaperna vid liv? Vilka förändringar har skett som bör påverka språkundervisningen?
I dag finns det appar som gör att du kan ha hela grekiska grundtexten i din telefon. Du kan klicka på valfritt ord, få upp översättningen, få veta vad det är för slags ord och i vilken form det står. Få moderna bibelkommentarer förutsätter grekiska-kunskaper för att du ska kunna läsa dem. Jag har under de senaste åren kunnat plöja teologisk litteratur och skriva enklare bibelkommentarer trots min borttappade grekiska.
Mitt förslag är att en enklare grundkurs i språk även fortsättningsvis blir obligatorisk. Så ser det ut på pastorsutbildningar inom EFK och Pingst redan i dag. Man får grunderna i språket, en förståelse för dess uppbyggnad och kunskap om hur du kan läsa grundtexten med hjälp av nya tekniska hjälpmedel. Därefter kan fördjupningskurser erbjudas så att den som vill bli bibelöversättare, forskare, lärare eller bara är språkintresserad har fortsatt möjlighet att gå vidare.
Min minnesbild av exegetikkurserna är att tragglandet av grekiska verb skedde på bekostnad av hur mycket teologisk litteratur man hann studera. Bristen på teologisk fördjupning har jag förvisso tagit igen med råge. Men handen på hjärtat, pastorer, hur flytande är er grekiska i dag?
LÄGG TILL NY KOMMENTAR