Den våldsbejakande jihadismen breder ut sig i Sverige. Det är något som människor i så kallade utsatta områden varnat för länge.

Nu finns det svart på vitt i en rapport från Försvarshögskolan.

I Rapporten med det tungvrickande namnet Våldsbejakande salafism och salafistisk jihadism - påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället, kartläggs denna extrema inriktning av islam. Här slås också fast att alla salafister är inte våldsverkande jihadister. Men det omvända gäller. Alla jihadister är salafister och tror på en ideologi med hårda regler, där allt är svart eller vitt. Tillåtet eller inte. Halal eller haram.

För tydlighets skull ska tillläggas att salafismen dessutom utgör bara en liten del av sunniislam. Men det är en del som växer snabbt i världen, och som påverkar samhällen de finns i.

Och det finns förhållandevis många extrema salafister i Sverige. Problemet är vare sig nytt eller tidigare okänt. Så har exempelvis Gefle Dagblad gjort en omtalad granskning av Gävlemoskén och de radikalislamistiska åsikter som uttryckts där. Åtskilliga lokala politiker, kvinnor och kvinnorättsaktivister har dessutom larmat om förhållandena i många av våra förorters storstäder. Protestmöten har hållits, debattartiklar skrivits. Ingenting har hänt.

Det var mer än ett år sedan som tv-programmet Kalla Fakta beskrev hur flickor och kvinnor i Sverige i dag tvingas leva i vad avgående riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson (L), beskriver som förorternas patriarkala parallellsamhällen, stundom helt genomsyrade av hedersförtryck.

I vardagslivet i dessa förorter betyder det att offentliga lokaler stängts helt, eller åtminstone stängts för kvinnor. Att kvinnor inte längre är välkomna på kaféer och restauranger utan manligt sällskap och att kvinnor inte tillåts röra sig ute efter mörkrets inbrott, åtminstone inte utan att vara helt täckta. Enligt kvinnorna själva står självutnämnda moralpoliser och kontrollerar detta vid tunnelbaneuppgångarna.

Att det här problemet fortfarande inte tas på allvar beror förstås på en rädsla att stigmatisera vanliga muslimer. Trots att så många av dem själva slagit larm.

Det allra sorgligaste i sammanhanget är ju att de flesta av dessa kvinnor en gång flytt från förtryck från islamister i sina hemländer och nu råkar de ut för liknande förtryck här.

Men det beror också på att det är ett förtryck som är fördolt för majoritetssamhället, och som alls inte drabbar icke-muslimer.

För extrema yttringar bekämpas på mycket olika sätt i vårt samhälle. Det finns förklaringar, naturligtvis. Nazismen utgör exempelvis ett välkänt och skrämmande hot. Hos gemene man väcker de känslor så starka att något hundratal högljudda och hotfulla rakade unga män tillåts sätta käppar i hjulet på både Bokmässa och Almedalsvecka.

Men vår demokrati och yttrandefrihet tillåter dem att agera, även om det nu är dags att diskutera på vilket sätt de får delta i det offentliga rummet. Spåren från Almedalen förskräcker.

För vi har ju idag en lagstiftning som inte tycks räcka till för att hantera en ny tids trender, hot och uttryck. Och inte bara lagstiftningen utan också tillämpningen av densamma.

Yttrandefriheten måste värnas, särskilt i svåra tider, det är oerhört viktigt, men att tillåta NMR att hota och attackera folk som gjorts i Almedalen är fullständigt oacceptabelt. Att låta dem medvetet få välja platser att stå där de kan irritera mest, är häpnadsväckande.

Som jämförelse kan nämnas att Finland nyligen förbjöd NMR och i väntan på att vår egen lagstiftande och dömande makt ska hinna ikapp samhällsutvecklingen har vi som individer och civilsamhälle en stor uppgift att fylla.

Både vad gäller nazisternas härjningar och jihadisternas verk i det fördolda.