Kristen tro mer än ord

Johannesevangeliet inleds med orden: I begynnelsen fanns Ordet. När jag ser tillbaka på min tjänst som pastor under mer än 20 år kan jag se att jag varit mycket upptagen av ord. Min tillittill orden var stor. Jag ansträngde mig för att formulera mig väl men kan också se att jag hade en tendens att fastna i mina formuleringar och ställde stora krav på åhörarna att förstå och minnas vad jag hade att säga.

Jag associerar till en bok skriven av språkforskaren och professorn Shirley Brice Heath (Ways with words: Language, life, and work in communities and classrooms. 1983) som skildrar hennes etnografiska studier av två arbetarsamhällen i området Piedmont Carolinas i östra USA. Det ena samhället, Roadville, har uteslutande vit arbetarklass medan Trackton har uteslutande svart. Heaths skildring visar på en likhet; barnen som växer upp i båda dessa samhällen har svårt att finna motivation och klara av grundskolan. Resultatet i boken är uppseendeväckande framför allt vad gäller de vita arbetarbarnen, eftersom de redan som små uppfostras med att läsning och skrivande är viktigt, till skillnad från de afro-amerikanska barnen i Trackton, som varken får böcker eller tydlig uppmärksamhet under sin uppväxt. Trots denna höga litterära ambition i det vita Roadsville från föräldrarnas sida finns det inga studievanor hos föräldrarna som gör att barnen har förmåga eller vilja att fortsätta studera efter grundskolan. Heath visar att Roadsville-bornas förhållande till det skrivna ordet är förknippat med krav och stora förväntningar vilket tydligt begränsar invånarnas möjligheter att våga uttrycka sig. Den vita arbetarklassens barn från Roadsville har helt enkelt inga förebilder som visar att det är viktigt att läsa, eftersom föräldrarna själva inte prioriterar att läsa böcker.

Sändaren (12/2017) hade en artikel om den nya kyrkohandboken för Equmeniakyrkan med underrubriken ”Pastorerna gör tummen upp för nya kyrkohandboken”. I artikeln intervjuas flera pastorer inom Equmeniakyrkan som alla ställer sig positiva och ”uppskattar ett modernt språk men också att det finns ett mer liturgiskt alternativ” vad gäller kyrkohandboken. Utvecklingen av den nya kyrkohandboken är ett viktigt redskap för förnyelse inom Equmeniakyrkan men kanske det också finns en risk att den skapar alltför höga förväntningar på handbokens nya språkdräkt. Som om förmedlandet av de rätta orden är medicinen som skall vända de vikande medlemssiffrorna genom att skapa tro och engagemang i församlingarna.

Jag återvänder till boken av professor Heath som till sin stora förvåning fann att de vita arbetarbarnen inte lyckades med skolan trots stor uppmuntran och förväntan från sina föräldrar. Men Heath valde ytterligare en jämförelse. Det var barnen i en närbelägen stad, som oavsett hudfärg beskrivs som starkt skolorienterade och väl förberedda för de krav som skolan ställer. Avgörande var vilken form av stöd som deras föräldrar gav. Barnen betraktades här som enskilda individer och deras tillvaro var välorganiserad oavsett om det gällde hemmet, fritidsverksamheten eller skolan. Föräldrarna i denna stad var uppmärksamma på om barnen tappade fokus på sina studier och skapade snabbt förutsättningar för att kunna åtgärda eventuella problem. Föräldrarnas sätt att själva läsa böcker och använda sitt språk blev en förebild för barnen och underlättade både studier i grundskolan och fortsättningen med högre studier.

Att vara ledare för en församling handlar inte bara om att hitta de rätta orden utan om att förmedla något som är djupt förankrat inom en själv. Att trots sina brister vara en god förebild för medlemmarnas tro. Därför är vårdandet av den inre människan viktigt för dem som är anställda i en församling. Angeläget är att de redan i sin utbildning fått en god grund för ett personligt andaktsliv. Likaså att de regelbundet åker på retreat eller annan andlig fördjupning och att detta uppmuntras av församlingarnas styrelser trots de kostnader det innebär. Det gör också att retreatverksamhet av den typ som förekommer till exempel på Styrsö på västkusten eller Wettershus utanför Gränna behöver få ekonomiskt stöd av oss privatpersoner men också av församlingar och samfund. Vi är många som kan hjälpa till så att våra kyrkors verksamhet inte fastnar i orden utan blir konkret och tydlig. Det förhållningssätt som präglar Johannesevangeliets inledning: Och Ordet blev människa.