Moderna läsare. Så kallade sig Frikyrkliga studieförbundet på 1960-talet i en första förnyelsesträvan. Nu heter studieförbundet Bilda och det är nog ett bättre varumärke. Men ”läsare” — både klassiska, moderna och postmoderna — är fortfarande ett samlingsnamn att vara stolt över.
Väckelserörelserna har genom åren värnat studier, samtal och bildning. Det har varit en del av den kristna identiteten att själv få läsa Guds ord, ta ställning och utveckla sin tro i samtal med andra. Det har varit en del av folkrörelseidentiteten att utbilda sig, ta ansvar och personligen vinna ett bättre och meningsfullare liv. Till den puritanska etiken hör inte bara att arbeta hårt utan att plugga hårt. Genom utbildning skaffar man sig förmåga att bättre tjäna sina medmänniskor och därmed Gud.

Kunskapens träd har nog setts som mer gott än ont. Bibelställen som talar om att undanhålla den enkla människan kunskap för att hon inte ska falla i synd eller ifrågasätta andlig och världslig överhet, har inte fått någon större plats i förkunnelsen.
Folkrörelsesamfunden förknippas följaktligen med folkhögskolor, studiecirklar och teologiska seminarier. Deras akademiker samlades tidigt i gymnasist- och studentrörelser. Detta nummer av Sändaren ger några exempel på hur bildningsarvet lever vidare och hur den gemensamma framtidens kyrkor vill utveckla skolor och utbildning.

Samtidigt ska vi inte idealisera och dölja att skolor och utbildning ofta stått i centrum när det varit lärostrider i samfunden och kamp om själarna. Olika bibelskolor konkurrerade om den tidiga pastorsutbildningen. Striden mellan Betelseminariet och Örebro missionsskola gav den stora splittringen av baptistsamfundet på 1930-talet. Det som i dag är Södra Vätterbygdens folkhögskola grundades för 90 år sedan bland annat för att det dåvarande missionsförbundet skulle hävda sig i småländska väckelsebygder där nyare andliga rörelser växte sig starkare. Historieintresserade missionsförbundare minns ”Backmanstriden” om liberal teologi på missionsskolan.

Vår tids nya trosrörelser ordnar egna bibelskolor och utbildningar. De vill ha ”bibeltrogen” men inte exegetiskt kritisk trosundervisning och ifrågasätter inte sällan vedertagen naturvetenskap. För många i folkrörelsetraditionen är detta mycket främmande.
Till all utbildning hör att få både konkreta kunskaper och lära sig kritiskt tänkande. All riktig utbildning är farlig och smärtsam då den tvingar oss tänka igenom och ta ställning på nytt till det vi lärt oss och tagit för givet.
Men ska en livsåskådning eller kristen tro hålla och vara av värde för den enskilde och människors gemenskap måste den våga utsätta sig för och fördjupas av det svåra — både det intellektuellt svårtillgängliga och det känslomässigt svåra att godta. All annan framgång är lättköpt och förgänglig.
”När livsdagen var slut låg på nattduksbordet Bibeln vid sidan av Forskning och Framsteg som symbol för ... gärning och livssyn”, stod det i ett minnesord i Sändarens första nummer för i år. Vi kan inte alla läsa samma tidskrifter. Men det är en både trösterik och eggande sammanfattning av ett kristet liv för oss alla. ¶