Professor Hägglund brukar bada bastu flera dagar i veckan. Helst för att komma till ro efter en slitsam dag på jobbet. Han fru Lotta badar helst på morgnarna. Bastun har de inrymt i sitt hus på Kalkudden utanför Mariefred. Naturskönt med skogen in på knuten och vacker utsikt över Mälaren. På andra sidan sjön anar man konturerna av Taxinge slott. Hans Hägglunds bastubadande har med tiden börjat följa en viss procedur. Allt för att få bästa vila och må bra

– Jag brukar alltid börja med en dusch, kliva in i ganska låg värme, omkring 60 grader. Sitta 10 minuter och sedan gå ut och dricka vatten, för att ­sedan ta några svängar till på 10 minuter. Så korta pass mår jag bäst av.

Så länge människan existerat tycks hon ha badat varmbad. Först i jordkulor sedan badanläggningar. En av de äldsta arkeologiska bastufynden kommer från Westrey i Skottland 2000 år f Kr. Tusen år senare badade de gamla grekerna varmbad i gymnasierna. Skandinaverna kom troligen i gång kring Kristi födelse

- Finland anses ju vara bastuns förlovade land, men Sverige tycks ha en lika lång historia.

Hans Hägglund har varit med i de vara ångorna sedan han var barn

– Ja, redan som grabb följde jag med pappa och badade bastu. Jag minns när Huddinge­hallen slog upp sina portar 1973. Två ­stora bastur, en torr och en våt.

Som läkare har Hans arbetat mycket med cancerpatienter. ­Sedan 2019 är han nationell cancersamordnare för Sveriges kommuner och regioner. Han är även professor på Uppsala universitet.

– Mest stolt är jag kanske för att ha varit med och utvecklat stamcellstransplantation som behandling av MS.

För tio år sedan kom han att forska kring bastubadandets goda inverkan på sjukdomar. Förutom att ofta föreläsa och skriva i ämnet är han med Svenska bastuakademin. 2020 kom han ut med boken Bastuboken, heta fakta om bastu och hälsa.

– Det var några kommentarer till en artikel i Läkartidningen som ökade forskandet kring ­bastubad. Där blev han kritiserad för att alltför lättvindigt påstått att bastubad motverkade död­ligheten i hjärt- och kärlsjuk­domar.

– Men efter utredning lades ärendet till min lättnad ner.

I stället har han tillsammans med två andra professorer planer på att starta ett bastulabb på Sunderby sjukhus i Luleå. För att där utföra undersökningar kring bastubadandets medicinska ­effekter.

Det har visat sig att regelbundet bastubad, 4-7 gånger/vecka, ger en mängd hälsobringande ­effekter på kroppen. Det ­minskar blodtrycket, kärlstelhet och ­blodfetter, ökar muskelstyrka och vita blodkroppar, förbättrar kondition och påverkar immunförsvaret och nervsystemet på ett positivt sätt, ger antiinflammatorisk effekt och bättre ­djupsömn. Allt beroende på värmen.

– Vår kropp mår bra av värme, framförallt hjärtat och blodkärlen. Ett bastubad kan ­jämföras med en snabb promenad. Men blir vi för varma vidgas kärlen och man svettas. Vilket i sin tur frisätter stresshormoner och adrenalin som vid fysisk aktivitet.

Hur vi klarar värmen varierar. Äldre, överviktiga och kvinnor har något svårare att klara av värmen. Underhudsfettet isolerar nämligen inte kroppen mot värme.

En företeelse i tiden är vinterbad, även det har enligt Hans positiv inverkan på kroppen. Mindre värk, bättre humör, färre förkylningar och bättre förmåga att hantera stress

– Men den som är ovan att bada kallbad behöver träna på det. Sänk dig sakta ner i vattnet och ge kroppen tid att reagera på temperaturskillnaden. Ha nåt varmt på fötterna och bada gärna bastu efter.

Trenden att basta för att avgifta kroppen, visar dock inte på några medicinska fördelar

– Nej, då är det bättre att söka hjälp av sjukvården

I några avfall avråder man helt till bastubad. Kombination alkohol och bakfylla. Kvinnor som har bröst­cancer och tagit bort

lymfkörtlar i armhålan och ­besväras av lymfödem kan ­bastubad ge ökad svullnad av ­armen. Vissa eksem kan för­värras av bastubad. Patienter med MS har svårare att reglera värme och bör bada med försiktighet

– De bör undvika bastubad då de är känsliga för värme. Men de riskerar dock inget genom korta besök.

Likaså bör man inte bada bastu när man är förkyld, har kärlkramp eller komplicerad graviditet.

– Med stigande ålder har man lite svårare att bada bastu, men jag tycker inte man ska sluta helt för det för badandet har så många fördelar även för äldre. Dra bara ner på värmen något, sitt längre ner, basta kortare perioder och gå ut ibland och drick vatten.

En nog så viktig del av bastu­badandet som inte ska för­glömmas är den sociala sam­varon. För många är bastu­badandet en viktig gemenskap, där man kan få prata av sig en stund. För att uppnå vila och avkoppling.

– Det är otroligt vad lätt det är att börja prata med en helt främmande människa i en bastu. Så bastubad är både en yttre och inre rening, påverkar den ­fysiska och mentala hälsan ­positivt och är dessutom
socialt hälsosamt, säger Hans Hägglund.