”Gud griper aldrig in”

Det dröjer inte många minuter in i samtalet förrän man förstår att president Donald Trump inte är Catherine Kellers favorit, eller att hon inte har mycket till övers för den så kallade kristna högern i USA.

Catherine Keller är feministteolog, professor och författare, men inte en teolog som nöjer sig med att bara påverka inom den akademiska världen. Hon vill vara med och förändra samhället. Det är också det hon försöker göra i USA, genom att bland annat utbilda afroamerikaner som är engagerade i Black Lives Matter-rörelsen. Hon är känd för sin feministteologi, men också för att omtolka delar av det som setts som grunden i kristen tro, som till exempel att Gud är allsmäktig.

När Sändaren möter henne i Göteborg för en kort intervju ska hon senare på kvällen delta i ett arrangemang i Betlehemskyrkan, ett samtal med bland andra ärkebiskop emeritus KG Hammar och Petra Carlsson, teolog vid Enskilda högskolan, om teologi som förändrar.

— Teologi har direkt och indirekt haft påverkan både på det goda och det onda som skett i vår värld. Jag tror det är viktigt för oss att reflektera kring hur vi kan mobilisera teologiska symboler, språk och känslor för det allmännas bästa, säger hon till Sändaren.

Hon ser till exempel hur teologi kan påverka synen på sexualitet. Catherine Keller är metodist, och följde noga när United Methodist Church nyligen hade sin konferens i USA om hur kyrkan skulle gå vidare med frågor som rör homosexualitet. Hon och många andra liberala metodister ser det som en stor förlust att inte metodistkyrkan förändrade sin traditionella hållning.

— Vi har förlorat, men vi kristna förlorar ofta. I detta fall förlorade kärleken. Vi hoppas gå framåt med mer dialog, med mer kärlek, säger hon.

Hon ser andra områden där hon tycker att teologi gjort skillnad. Martin Luther King, människorättskämpen och nobelpristagaren som utmanade rasismen i USA, ser hon som ett otvetydigt exempel på det.

— Det är svårt även för utpräglade ateister att negligera hans teologiska grund, säger hon.

Hon drar sig inte för att kritisera den teologi som hon tycker är dålig. Hon menar att kristendomen är ansvarig för många av dagens samhällsproblem, framförallt menar hon att klimatkatastrofen och utarmningen av miljön delvis kan kopplas till en viss bibeltolkning.

— Det sätt som kristenheten tolkade skapelseberättelsen, som att människan hade rätt att dominera naturen, har en direkt koppling till klimatkrisen. Den religiösa högern är starkt präglad av denna idé om överhet, och man använder det argumentet för att förstöra naturen och alla de varelser som Gud säger är goda.

Catherine Keller menar att många kristna i USA nu motvilligt börjar inse att jorden faktiskt är på väg att värmas upp. Men istället för att börja engagera sig i miljöfrågor räknar de med att det är den yttersta tiden som närmar sig, något som de hoppas räddas ifrån.

— Amerikansk kristendom har spelat en hemsk roll i miljöförstöringen. Samtidigt har det också växt fram ekoteologi och en stark rörelse för miljön, säger hon.

Hon vill bygga koalitioner med företrädare för andra religioner och även med sekulära för att rädda världen undan en klimatkatastrof.

— Jag tror att vi alla är överens om att vi står på jorden tillsammans. Och därför behöver vi varandra för jordens skull, säger hon.

När det handlar om att rädda världen från klimatkatastrofen, hur mycket är upp till oss människor och hur mycket är upp till Gud. Ska vi människor göra allt?

— Jag tror att vi måste göra allt. Jag tror inte Gud ordnar sånt för oss. Om Gud skulle gripa in och rädda oss från klimatförändringar, varför gjorde han inte det när Hitler dödade tio miljoner människor? Jag ser inga bevis på att Gud griper in och fixar saker för människor, det är inte så Gud fungerar.

Gör han det aldrig?

— Jag tror aldrig att Gud griper in direkt och drar i spakarna. Jag tror Gud är konstant involverad i en process, men inte som en kontrollerande kraft. Jag tror att Guds kraft är något annat än mänsklig kraft, säger hon.

Hon citerar Paulus berömda ord om att Guds svaghet är starkare än människor. Hon tolkar detta som att Guds kraft är verksam i en annan dimension, och att Gud därför inte kan välja att stoppa ett krig eller att hela ett barn som är döende i cancer.

— Vi kan kalla det gudomlig svaghet, för det liknar inte vad vi menar med styrka, säger hon.

Hon ser denna Guds svaghet även i Jesu död på korset.

— En del tror att det var Guds handlande, att Gud ville tortera och döda sin älskade son. Det är en syn på saken, den andra teologin är att Gud upplevde döden på korset, Gud dog där, och Gud är sårbar. Men det gör inte Gud hjälplös eller svag, utan Gud arbetar på ett annat sätt. Guds kraft kan inte skiljas från kärlek, och kärleken är inte kontrollerande.

Men kan du lita på att en sådan gud kommer att vinna på slutet?

— Nej, inte på jorden.

Men när vi dör?

— Det tror jag. Som kristen har jag en tro på en sorts evig gemenskap med Gud. Jag tror att vi förs in i Guds natur, för jag tror Gud tar in allt som händer. Jag tänker att när vi dör så tas vi in mer på djupet. Jag tror inte på en individuell själ, jag tror att det handlar om att bli helt integrerad, inte bara i Gud utan i allt som alltid varit, i någon form av kosmisk konst, som vi inte ens kan förstå.