Maria har kommit att spela flera olika roller under det pågående ryska invasionskriget i Ukraina.

Två veckor in i kriget firades en gudstjänst i Kristi frälsares katedral i centrala Moskva. Patriarken Kirill ledde gudstjänsten som besöktes av den ryske chefen för nationalgardet, Victor Zolotov. Zolotov fick ta emot en gudsmodersikon som gåva till den ryska militären och kommenterade: ”Vi tror att denna ikon kommer att skydda den ryska armén och ge oss en snabbare seger.”

Mariupol ingen slump

Denna armé har bombat sönder Mariupol, ”Marias stad”, med stort mänskligt lidande som följd. Just namnet Mariupol vittnar om det ukrainska folkets långa relation till Maria, bland annat genom ikontraditionen och berättelser och Mariauppenbarelser. Maria har varit en symbol för beskydd och tröst i tider av lidande och krig. Så är det också nu. Inte sällan kan man se Maria­ikoner vid internationella ukrainska protester mot den ryska invasionen.

Som ytterligare ett uttryck för denna Mariafromhet bad ukrainska katolska präster påve Franciskus att konsekrera (en slags välsignelse) både Ukraina och Ryssland till ”Marias obefläckade hjärta”. Här är Maria ett tecken på fred och försoning. Påven hörsammade biskoparna och konsekrerade den 25 mars ­Ukraina, Ryssland och hela världen till jungfrun, hon som i Lukasevangeliets Magnificat sjunger om den Gud som står på de svagas sida: ”Han skingrar dem som har övermodiga planer. Han störtar härskare från deras troner, och han upphöjer de ringa.” Påven pekar i konsekrationsbönen på alla människors benägenhet till våld och ondska men också Marias ständiga påminnelse om sin son, fridsfursten.

Kontrast mellan ortodoxa och katoliker

Denna kontrast ska inte förstås som en kontrast mellan katolska och ortodoxa kyrkan. Skillnaden ligger i att använda Maria som symbol för fred eller som symbol för krig och våld. Denna skillnad avslöjar också olika syn på kyrkans plats i världen.

Maria har i den kristna traditionen varit en symbol för kyrkan. Maria födde Guds son i Bethlehem och kallas därför för Guds moder. På liknande sätt är det genom kyrkan som Kristus blir synlig i världen. Maria är Kristi moder och kyrkan är de kristnas moder – det ”nya Jerusalem”, ett tecken på en annan värld. Den kristna kyrkans djupaste lojalitet ligger därmed inte i denna världen, utan i den kommande. I denna hållning finns ett inbyggt skydd mot allt för starka lojaliteter mot den egna gruppen, nationen och den världsliga makten.

Maria som krigssymbol

Användningen av Maria i relation till kriget i Ukraina har tydliggjort hur lojaliteten hos kyrkans ledare kan se väldigt olika ut. Hon som är en symbol för den kristna troheten till ett rike som inte är av denna världen har förvandlats till en symbol för patriarkens korrupta förhållande till Putins maktapparat.

Samtidigt har många rysk­ortodoxa präster visat att deras lojalitet inte ligger hos Putin. De har protesterat mot kriget och genom sitt mod stämt in i Marias Magnificat och så vittnat om en kyrka som står på de svagas och utsattas sida.

Joel Appelfeldt
doktorand Enskilda Högskolan (THS)
sandaren@sandaren.se