Martin Ulander som är läkare och sömnspecialist på Universitetssjukhuset i Linköping vet väldigt mycket om sömn. Så vi ställer frågan till honom.

Varför sover vi?

– Bra fråga. Nästan en för bra fråga, för jag vet inte svaret. Det gör å andra sidan ingen annan heller, det är sömnforskningens stora olösta mysterium, säger han och påpekar att såväl människor som djur av alla slag ägnar sig åt att sova.

– Så uppenbarligen fyller sömnen någon oerhört viktig funktion. Hade den inte gjort det hade den sannolikt inte funnits, eftersom en sovande varelse är ett rätt lätt byte för ett rovdjur.

Sömnforskningen har en rad olika teorier och hypoteser om saken, och Martin Ulander berättar om fyra.

En teori är att sömnens funktion är att återställa hjärnans ­energibalans. När vi är vakna förbrukar hjärnan energi, och när vi sover tar vi igen det energibehovet och bygger upp våra energidepåer.

En annan teori är att sömnen behövs för det som kallas synaptisk hushållning. Synapser är kopplingar mellan nervceller, och de kan både bildas och tillbaka­bildas. Det är det som händer när vi lär oss nya saker. Men att lära sig och minnas är bara den ena delen – vi måste också kunna glömma. Under sömn verkar det som en stor del av rensningen av dagens alla sinnesintryck sker: intryck som bedöms som viktiga befästs som minnen, medan intryck som ­bedöms som oviktiga sållas bort.

En tredje teori handlar om att hjärnan använder sömn för att rensa ut slaggprodukter. När nervceller är aktiva frisätter de olika kemiska substanser, signalsubstanser eller transmittorsubstanser, som binder till närliggande nervceller. Det är så nervcellerna kommunicerar med varandra. Men en del av de här signalsubstanserna blir samtidigt skadliga om de finns kvar i för höga halter. Därför måste de brytas ner och forslas bort när de har använts, och det sker mer ­under sömn än vakenhet.

En fjärde teori är att sömn behövs för immunförsvaret. När man har en infektion i kroppen sover man mer, och har ett större sömnbehov. Bättre sömn gör också att immunförsvarets förmåga att svara på till exempel vaccination förbättras.

Vad händer med oss när vi sover?

– Vi har två huvudtyper av sömn som kallas REM-sömn och icke-REM-sömn. En del av icke-REM-sömnen kallas djupsömn, säger Martin Ulander och förklarar vad som händer i kroppen.

Under icke-REM-sömn sjunker puls, blodtryck och andningsfrekvens. Kroppstemperaturen går ner, och muskulaturen blir mer avslappnad. Kroppens och hjärnans ämnesomsättning minskar. Det sker stora variationer i puls, andningsfrekvens och blodtryck. Den aktiva kroppstemperaturregleringen stängs   av och musklerna slappnar av ännu mer, till den grad att vi blir mer eller mindre förlamade. Poängen med det är att vi inte ska leva ut allt vi drömmer, för det är under den sömnen som drömmarna är mest livliga och händelserika.

Bäbisar sover mycket, och mycket större del REM-sömn än senare i livet. Man tror att det har att göra med hjärnans utveckling eftersom det händer oerhört mycket med hjärnan under den första tiden i livet.

– Troligen är sömnbehovet kopplat till det, säger Martin Ulander.

Alla har vi mött en rad goda råd om hur och när vi bör sova, frågan är om det har så stor betydelse. Martin Ulander har ett träffsäkert svar: Man ska sova så att man kan fungera bra när man är vaken.

Han säger att sömnkvaliteten blir bättre om man lyckas sova sammanhängande, och att sova när det är mörkt.

– Vi är byggda för att vara dag­aktiva och att sova på natten, konstaterar han.

Vad händer med oss om vi
inte sover?

– Människor reagerar något olika, och man är också rätt olika känslig för sömnbrist. En del klarar ett par nätter med dålig sömn utan att påverkas särskilt mycket, medan andra som är mer käns­liga kan få betydande besvär, ­säger Martin Ulander och räknar upp saker som koncentration, ­arbetsminne, svårighet att behålla uppmärksamheten, att man blir en sämre bil­förare och trötthet.

– På längre sikt finns det också samband mellan dålig sömn och till exempel övervikt.

Hur sover du själv, Martin?

– Jag sover bra, svarar sömnspecialisten kort och gott.

Fotnot: REM står för Rapid eye movement, vilket betyder snabba ögonrörelser. Under REM-sömn förekommer perioder med ögonrörelser liknande som när vi är vakna. Vilken funktion de har vet man inte.