Demokrati. Misstro mot demokratiska valprocesser har ökat i omfattning i flera länder – också i Sverige. Det är allvarligt, eftersom goda förlorare är en förutsättning för en fungerande demokrati.
Strax efter midnatt måndagen 14 juli (svensk tid) blev Republikanernas presidentkandidat Donald Trump skjuten. Genom en plötslig huvudrörelse kom skottet att missa hans skalle och i stället snudda hans öra. Det finns mycket goda skäl att önska att den viktiga presidentposten i USA innehas av någon annan än den auktoritära populisten Donald Trump, men detta måste ske på demokratisk väg, inte genom våldsdåd. På så sätt är våldsdådet riktat mot demokratin.
Att hålla demokratin högt är speciellt viktigt då Trump själv inte är någon vän av demokrati. Tidigt sådde han konspirationsteorier om valfusk. När han vann presidentvalet 2016 trots att han fick färre röster än sin motkandidat Hillary Clinton sa Trump att han egentligen fick flest röster om de räknats rätt.
Försökte övertyga om att fuska
När Trump förlorade presidentvalet 2020 ringde han upp Brad Raffensperger, ansvarig för valet i Georgia, och försökte övertyga honom att fuska genom att ”hitta” ytterligare några tusen röster för Trump som skulle räcka för att han skulle bli president. Raffensperger vägrade.
När de amerikanska väljarnas röster skulle godkännas av USA:s kongress och beslutet skulle klubbas av vice president Mike Pence i januari 2021 försökte Trump få Pence att inte klubba beslutet. Pence vägrade lyda Trump. För att stoppa beslutet anstiftade då Trump en stormning av Kongressens byggnad i Washington. Trumps anhängare bröt sig in i Kapitolium och beslutet fick skjutas upp tills våldsverkarna kastats ut.
Det finns egentligen ingenting som tyder på att Trumps inställning till demokrati har ändrats. Nu vill han återigen vinna presidentposten med alla medel. En del av taktiken är att misstro den demokratiska processen och sprida tvivel om dess giltighet.
Mångdubbelt fler överklaganden
Misstro mot demokratiska valprocesser sprids i flera länder.
I Sverige har Valprövningsnämnden de senaste två valen tagit emot mångdubbelt fler överklaganden av valresultaten än vad som varit fallet vid tidigare val. På sociala medier sprids misstro om valprocessens legitimitet.
Ett populärt trick är att ta bort några valsedlar – ofta ett främlingsfientligt partis valsedlar – ta ett foto med mobilen och sedan lägga tillbaka valsedlarna. Väl ute ur vallokalen läggs en bild upp på sociala medier med en kommentar som påstår att valadministratörerna fuskat genom att ta bort vissa partiers valsedlar. Tanken är att sprida misstro mot valprocessen och det demokratiska systemet. Fenomenet har blivit så vanligt att de som misstror ett valresultat har fått namnet ”valförnekare”.
"Den dåliga förloraren"
Vem ifrågasätter en demokratisk process? Forskare i Sverige och andra länder har noterat vad de kallar för ”den dåliga förloraren”. En väljare som röstat på partier som vunnit valet uppfattar oftare att valprocessen gått korrekt till än vad väljare som röstat på de som förlorat valet. Dessa uppfattar i större utsträckning att det förekommit brister i valprocessens integritet eller rent valfusk. Dessa brister tror de förklarar valnederlaget.
Det kan finnas goda skäl att diskutera reformer för stärkt demokrati och förbättra valprocesser. Detta bör ske i god tid före ett val. Vid val ska naturligtvis allvarliga problem med tydliga fel uppmärksammas. Men om sådant inte finns, när valprocessen är ungefär lika väl utförd som i tidigare val fast valet har gett ett annat resultat som en del ogillar finns det anledning att uppmärksamma skillnader i tillit till valprocessen mellan valets vinnare och förlorare. I linje med frikyrkornas demokratiska tradition bör de som ogillar ett valresultat inte sprida misstro, utan vara goda förlorare som värnar tilliten till demokratiska val.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR