Hur som helst är den pågående humanitära krisen på Grekland som bortblåst inför det faktum att snabbköp stått utan havregryn och toapapper. Börser som faller. Och går upp vid ryktet om nödhjälp. Och faller.

Att Sverige och Västvärlden står inför en mycket speciell situation är tveklöst, och ska tas på allvar. All heder till exempelvis de kyrkor som nu på ett eller annat sätt bidrar till att minska risken för smittspridning. Det är nämligen den största prioritering vi kan ha just nu, säger både expertis och sunt förnuft.

Risken annars är en överbelastad vård och att läkare, som i Italien, tvingas prioritera mellan svåra fall.

Ändå, trots allt detta. Vi har möjligheten att vidta alla möjliga av dessa åtgärder och några till.

Som min vän, läkaren Magnus Ängslycke, skrev i ett uppmärksammat facebookinlägg; Undvik att träffa andra i den mån det är möjligt. Tvätta händerna med varmt vatten och tvål i minst 20 sekunder ofta. Res ingenstans och ställ in allt som inte är absolut nödvändigt.

Det är enkelt för oss att vara så drastiska, vi kommer ha det bra ändå.

Men hur hade du gjort om du bodde i flyktingläger inklämd mellan ett Europa som mer och mer hårdnar inför att hjälpa dig, och en turkisk despot som gärna använder dig för sina egna dunkla syften.

Kopplar Corona greppet om Europas dåliga samvete står vi inför en omätbar katastrof.

Där bor människor i tusental, tätt tätt tillsammans. Med små möjlighter till god hygien och bra sjukvård. Nu är tiden att evakuera människor därifrån.

Det lär vara en klart bättre lösning på världens kris(er) än att bunkra toapapper på hög och låsa in sig med en årsförbrukning av soldatens ärtsoppa.