Avdelning vill lämna EHS och starta ortodox högskola

Idag kan ortodoxa kristna studera till präst eller andra funktioner inom kyrkan på Enskilda högskolans (EHS) avdelning för östkyrkliga studier. Det sker genom ett samarbete mellan Sankt Ignatios, som är en stiftelse som flera ortodoxa kyrkor står bakom, och EHS, som är kopplad till Equmeniakyrkan.

När avdelningen för östkyrkliga studier startade upp på Teologiska högskolan i Stockholm var tanken att de ortodoxa patriarkaten representerade i Sverige gemensamt skulle gå in som delägare i EHS tillsammans med Equmeniakyrkan.

Sankt Ignatios lämnade in ansökan

Men nu strävar Sankt Ignatios efter att bygga upp en egen högskola. Stiftelsen har lämnat in en ansökan till regeringen om examenstillstånd för kandidat-, magister och mastersprogram. Ansökan granskas just nu av Universitetskanslersämbetet, som beräknar att komma med ett yttrande i februari eller mars. Oavsett myndighetens utslag så är det sedan regeringen som fattar det avgörande beslutet.

Dessutom har Sankt Ignatios ansökt om att få ta över den statliga finansieringen på cirka fem miljoner kronor om året som EHS nu erhåller för att bedriva utbildningen med ortodox inriktning. Om denna del av ansökan godkänns innebär det att EHS måste lägga ner en av sina tre avdelningar.

Budgetunderskott täcks av Equmeniakyrkan

– Grunden i den idén har varit att kyrkorna då skulle bistå med att täcka upp delar av det budgetunderskott som Enskilda högskolan har, och som i dag täcks av Equmeniakyrkan. Men när flyktingkrisen kom 2015 hade de ortodoxa församlingarna i Sverige inte längre den möjligheten, säger Michael Hjälm.

I det läge som avdelningen är i nu kan man med ”nöd och näppe” hålla studierna i gång 2024 ut men sedan lägga ned.

Efter Rysslands invasion av Ukraina, och kriget mellan två ortodoxa giganter, har frågan om en lösning också blivit mer än ekonomisk.

– Vi insåg att vi inte längre ville ha kyrkornas gemensamma stöd och det här var en tanke som också kom från kyrkorna. Vi behöver ett starkt fristående ortodoxt institut i Sverige, som inte blir helt beroende av politiska svängningar i världen, förklarar Michael Hjälm.

Vill stå politiskt fria

Då föddes idén om att i stället bryta sig loss från EHS och skapa en egen högskola utifrån den bas som redan finns på Sankt Ignatios folkhögskola i Södertälje och östkyrkliga avdelningen på EHS. Samarbetet mellan folkhögskola och högskola har varit en bärande idé från start, men i ett nytt läge skulle också alla högskolestudier utgå från Ignatios.

– Blir vi godkända av Universitetskanslerämbetet är det väldigt sällan som regeringen säger nej, förklarar Hjälm som ändå inte vill ta ut saker i förskott innan det är helt klart.

Men alternativet menar han, är att högskoledelen kommer dö ut.

– Som det är under de premisser som finns nu är det en existensfråga, berättar han.

Hur ska en framtida högskola ­finansieras om inte ortodoxa kyrkor ska betala?

– I början endast genom statsanslag, men på sikt hoppas vi att relationerna mellan de ortodoxa kyrkorna normaliseras och vi kan börja ta emot donationer och sådant också, säger Hjälm, som redan i dag alltså är verksam som rektor på Sankt Ignatios och prefekt på EHS.

Blir den nya högskolan verklig blir Sankt Ignatios största ortodoxa skolan (högskola och folkhögskola) i hela västvärlden, med runt 600 studerande totalt (350 heltidsstuderande).