Rapporterna från Afghanistan är oroande. Enligt FN-organet WFP riskerar 23 miljoner afghaner att svälta under den kommande vintern, och redan nu är många barn undernärda. Krisen i landet beror delvis på en torka som förstörde 40 procent av årets skörd, men konflikten med talibanerna har också haft stor påverkan på situationen.

Den tidigare regeringens statsbudget finansierades till 80 procent genom stöd och bistånd från utlandet, främst från västländerna. Även om västländerna fortsätter att finansiera en omfattande humanitär hjälp så har huvuddelen av utvecklingsbiståndet frusits.

– Det är kallt, det är vinter, många afghaner har inte pengar till mat och bränsle. Det är otroligt svårt för nästan alla. Det är svårt att förstå hur snabbt det gått och vidden av ­katastrofen, säger Anna Ek, som är Sverigechef på Svenska Afghanistankommittén.

Efter att talibanerna kom till makten har regimen satts i ekonomisk blockad av USA. Det innebär att landet utestängts från de system som gör det möjligt att transferera pengar mellan länder. USA har också nekat regimen tillgång till den afghanska valutareserven som i huvudsak förvaras i USA. Detta har gjort att landets banksystem och ekonomi kollapsat. Tillgången till kontanter är ytterst begränsad.

– Det har lett till inflation och att matpriserna ökar, säger hon.

Svenska Afghanistankommittén har varnat för detta ända ­sedan talibanerna tog makten.

– Det finns ett humanitärt stöd, men det är inte tillräckligt. Och vad det gäller utvecklingssamarbete och bistånd så håller det som omvärlden byggt upp under 20 år nu på att rasa fullständigt, säger Anna Ek.

Innebär inte ett bistånd ­också ett stöd, om än indirekt, till ­talibanerna?

– Ja, kanske indirekt. Men just nu straffas en hel befolkning för att talibanerna tog makten. ­Någonstans måste man inse att rädda människoliv måste gå först.

Sverige har gett mycket tidigare, är det inte dags för andra länder, som Pakistan och Kina, att nu ta ansvar för Afghanistan?

– Det som är styrkan i Sveriges och andra västländers engagemang är att vi värdesätter mänskliga rättigheter, och någon form av demokratiseringsprocess. Då tycker jag det är viktigt att Sverige fortsätter att vara ambitiöst. Vi har ändå uppnått ­mycket, som att halvera mödradödlig­heten.

Det finns ett politiskt stöd för att försöka undvika en katastrof i ­Afghanistan. Gudrun Brunegård är biståndspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, som vill se insatser i landet trots att Afghanistan nu styrs av talibanerna.

– Jag menar att vi har ett ansvar för våra medmänniskor. Jag har hört att 95 procent av befolkningen kommer att vara beroende av att få hjälp med mat. Vi i västvärlden kan inte låta dem svälta ihjäl, ­säger hon.

Gudrun Brunegård tror att det är möjligt att fortsätta med biståndsarbete och humanitär hjälp utan att det spelar i händerna på talibanerna.

– Så vitt jag förstår har organisationer kunnat förmedla hjälpsändningar utan att dessa märkts om med talibanernas logotyp. Det är en viktig signal att hjälpen inte kommer från talibanerna, säger hon.