Nästan 150 personer var uppkopplade till den digitala konferensen, där Sveriges kristna råds nya generalsekreterare var en av huvudtalarna.

Både Sofia Camnerin och övriga talare underströk att våld och övergrepp, mot särskilt kvinnor, är en synd med urgamla rötter

– Men vi behöver bredda syndabegreppet. Det måste råda nolltolerans mot våld och övergrepp, men samtidigt finnas möjlighet till upprättelse för både offer och förövare.

– För Gud är inte våldsam. Vi talar för mycket om att Gud straffar, vi blandar ihop gudsbegreppen och det påverkar hur vi tänker.

De flesta övergrepp sker mellan människor i ojämlika situationer. I västerländsk teologi finns också underliggande föreställningar om renhet, oskuldsfullhet och dygd, förklarade Sofia Camnerin.

Då blir kroppslighet och sexualitet så lätt offrets eget fel.

I många fall förväntas den utsatta också att acceptera lidandet ”ta sitt kors och följa Jesus”.

– I kyrkliga sammanhang blir förlåtelsediskursen den mest missbrukade.

– Men att älska sin fiende handlar om att kräva att den andre upphör med sin kränkning. Att bara vända andra kinden till är ett missförstånd och ett evangeliemissbruk. Skuld måste erkännas för att kunna förlåtas, säger Sofia Camnerin.

Att vi så sällan går till botten med våldet, beror på dess djupa historiska rötter, att vi alla är en del av strukturen eftersom vi inte föds in i en fullkomlig värld. Eller i en fullkomlig kyrka.

– Bibeln är genomsyrad av våld, men vi talar sällan om det eftersom vi hellre lyfter fram fredsaposteln Jesus, sade Anne Sörman, författare och präst, under sitt anförande.

Men vi behöver mer teologi kring våld. Den intressanta forskningen sker idag bland sociologer och kriminologer, inte så ofta bland teologer.

Anne Sörman lyfte fram berättelsen i Domarboken 19 om Levitens bihustru som blir våldtagen och sedan styckas, för att männen ska få sin hämnd.

– Berättelsen är extrem, men innehåller många ingredienser som också återfinns i andra berättelser. Kvinnan är osynlig, männens känslor leder berättelser och de får sin hämnd, men för kvinnan finns bara vanmakt och tystnad.

Men den enskilda berättelsen är på sätt och vis bara en droppe i havet.

Återigen är det strukturer och mönster, som är intressanta.

Även teologen Hanna Stenström underströk hur djupt våldet sitter i vår kontext.

– En av våldets mekanismer är att tro att det bara sker hos de andra, därför är en dag som denna så viktig då vi övar oss att se våldet hos oss själva.

Precis som Sofia Camnerin berättade Hanna Stenström att lidandet, att vara som Kristus, ofta blir ett slags självändamål.

– Men Jesus blev mördad av den romerska övermakten, och sedan återuppstod han. Då kan man inte hålla den utsatta i någon slags permanent långfredag.

– Men det kan kräva en omläsning av Bibeln och verkligheten visar att vi inte har nått dit än, att vi i stället fyller ut tystnaden med egna svar.

Man måste alltid fråga sig, hur den interna våldskulturen ser ut i sitt eget sammanhang, förklarade pastor Esther Kazen.

– Bara då kan man komma åt våld och övergrepp. För Jesus­orden missbrukas. Hans vrede var stor mot dem som missbrukade de sin makt.

– Sanningen gör oss fria, som frikyrkornas Me too-upprop lyder, för kyrkan är inte vår, utan Guds.