En teolog med snille och smak

Förväntningarna har redan gjort henne till en symbol för egna projiceringar. Inom kulturvärlden ber många att hon som 44-årig kvinna ska frälsa Svenska Akademien från förgubbning och instängdhet. För den kyrkliga världen är hon som professor i systematisk teologi ett gudasänt mirakel, en ängel som nedstigit till stol nummer nio.

– En del ser ett symbolvärde i detta och en slags markering, men forskaren i mig blir skeptisk och jag värjer mig emot den typen av essentialisering. Jag har inte blivit invald som teolog utan för att jag har en bred bas i både teologi, litteratur och religionsfilosofi, säger Jayne Svenungsson några timmar före torsdagens ständigt återkommande sammanträde.

– Svenska Akademien ska i första hand garantera en samlad kompetens genom språkvetare, poeter, författare och historiker. Bakåt i tiden har det även funnits jurister. Men det behövs också personer med en god förankring i det bibliska arvet, anser Jayne Svenungsson.

– För att förstå vårt litterära arv måste man ha de referensramarna. Generellt i det svenska samhället är vi sämre rustade för att förstå på djupet vissa författarskap. Sen har det ju faktiskt funnits författarskap med en teologisk klangbotten och en teologisk kompetens i Akademien, även om den inte varit formell, exempelvis genom Birgitta Trotzig, Gunnel Vallqvist och Torgny Lindgren.

Just Torgny Lindgren gjorde livsfrågor till stor berättarkonst, och i sitt inträdestal den 20 december i fjol talade Jayne Svenungsson om hans gestaltning av livets skörhet och självtvivlet som något konstruktivt.

Tor Andrae, biskop och islamolog, var den senaste teologen i Svenska Akademien. Det är 70 år sedan. En naturlig återspegling av religionens och teologins minskade roll i efterkrigstidens sekulariseringsnarrativ. Tidigare hade man biskopar hela tiden i Akademien.

Teologins status sjönk radikalt i och med tro och vetande debatten med Hedenius och ett misstänkliggörande av teologer och kyrkan som kom att prägla den offentliga debatten. En utveckling som samhället behövde gå igenom, och som bland annat förde det goda med sig att det bröt det svenskkyrkliga monopolet inom den akademiska teologin, anser Jayne Svenungsson.

– Mina två företrädare på stolen i Lund har båda varit katoliker och ingen av dem har tillhört majoritetssamfundet.

Förutom tjänsten som professor i systematisk teologi vid Lunds universitet blir det nu hennes uppgift att hålla sig à jour med vad som skrivs på svenska språket, både skön- och facklitteratur, även om det blir naturligt att fokusera mer på facklitteraturen. Det krävs stor överblick för att kunna ta ställning till vilka som ska få ta emot Akademiens priser och stipendier. När det gäller Nobelpriset gäller det att läsa in hela författarskap under sommaren.

Att komma från en liten privat högskola som Teologiska högskolan, som hon talar om med stor värme och respekt, och tillbaka till Lunds universitet var lite av en chock. Utvecklingen inom universitetsvärlden gör henne bekymrad. Bristande förkunskaper och allt sämre språkbehandling i kombination med drastiska nedskärningar av antalet undervisningstimmar.

– Därför strör jag rosor över THS som har ett större fokus på kärnverksamheten. Ofta följer man studenterna i flera år och med fler undervisningstimmar hinner man bygga upp en fantastisk bildningsgrund på en högre bildningsnivå.

– Det är också en progressiv och ekumenisk miljö med högt i tak, med allt från pingstvänner till ortodoxa studenter. En unik möjlighet för studenterna att få öva sig i tolerans och perspektivrikedom.

Kunskapen om exempelvis Heidegger existensfilosofi, vars okända ”svarta häften” som hon precis gett ut en bok om, är därför betydligt högre bland THS-studenterna som blir invigda redan på grundnivå.

– Att både undervisa och forska känns otroligt lustfyllt. För att vara en god pedagog behöver du få tid till att forska och förkovra dig, men du blir heller ingen god forskare om du låser in dig.

Systematisk teologi utgörs både av filosofi, etik och dogmatik och integrerar ofta andra akademiska discipliner. Själv disputerade hon på en avhandling om Guds återkomst och gudsbegreppet inom postmodern filosofi. Den yngre generationen inom systematisk teologi har återgått till dogmatiken och lägger just nu fram avhandlingar om synd och uppenbarelsebegreppet. Beröringsskräcken inom teologin inför begreppet synd skapar lätt lite dålig stämning, därför är det oerhört viktigt att gå från stigmatisering till djupare analys, menar Jayne Svenungsson.

– Om vi tar bort ordet synd har vi inga begrepp att kalla de djupt skadliga strukturer som finns i människan. Synd är ingen enskild handling, utan snarare ett slags disposition hos människan. En inre kluvenhet och svaghet i oss själva. Detta är en kritisk diskussion som vi behöver föra i svensk offentlighet, med mer självtvivel och rannsakan.

Kyrkohistorikern Joel Halldorf, en tidigare kollega på THS, har sagt att en teolog i Svenska akademin kan tillföra ett språk för krishanteringen som man idag står i.

Själv är hon kritisk till medias bild av att händelserna under hösten kring den så kallade Kulturprofilen skulle vara Akademiens största kris någonsin. Då har man ganska liten kunskap om de ganska vilda kriser Akademien gått igenom längre tillbaka i tiden, menar hon.

Istället vill hon hellre rikta fokus på en större kris, nämligen Me too rörelsen, där ett teologiskt språk absolut kan berika debatten.

– Det har varit en upprivande höst men också en tid av blinda mediedrev. I sådana skeden är jag glad över att vara teologiskt skolad. I de bibliska berättelserna finns ju en fantastisk känsla för den komplexa varelse som människan är. Vem kastar första stenen? Begrepp som självrannsakan, synd, nåd och förlåtelse kan låta otidsenliga, men det är vad vår tid behöver mer än någonsin. De bibliska berättelserna är en fantastisk resurs i att träna oss i självrannsakan.

I sin undervisning har hon varit noga med att inte velat prata om sin egen religiösa övertygelse för att detta inte ska stå vägen för undervisningen. Men ställer man en rak fråga om hon är kristen är svaret jakande.

– Självklart. Men det beror på vad man menar. Jag är född och uppvuxen i ett svensk kyrkligt hem, det är mitt arv. Dofterna och ljuden av kyrkan på landet väcker tydliga minnen och är djupt rotat. Jag skulle ha svårt att konvertera, även om jag genom att leva med en jude naturligt blivit mer och mer intresserad av det judiska och ägnat mycket fokus på att lära mig mer.

Livskamraten Göran Rosenberg delar hon två hem och flera tusen böcker med. Under soffbordet i Stockholm döljer sig både magasinen Elle och Signum men lägenheten i Lund har påfallande få böcker för en författare och en professor.

– Vänner som hälsar på blir förvånade över att det bor en professor där, men det beror på att jag skänkte bort nästan alla böcker från mitt arbetsrum på THS.

Just nu är hon mitt uppe i ett undersökande tvärvetenskapligt projekt om religion och estetik tillsammans med konsthistorikern Max Liljefors, där de går tillbaka till den tyska romantiken och föreställningen om att en människas estetiska erfarenhet är av liknande slag som en andlig eller religiös erfarenhet.

– Det finns en närhet i att utforska estetiska och andliga erfarenheter, ofta skär de in i varandra. Vi behöver bryta upp den fyrkantiga indelningen av svenskar som ett sekulariserat folk och istället börja fundera över vad folk verkligen erfar. Man kan ha fantastiska erfarenheter av musik. Är det då enbart en rent estetisk erfarenhet? Eller är det fenomenmässigt rent av samma sak?

FAKTA
Jayne Svenungsson

Född 1973 och uppvuxensöder om Trollhättan. 
2004 disputerade hon på avhandlingen ”Guds återkomst. En studie av gudsbegreppet inom postmodern filosofi”. Hon har även skrivit ”Den gudomliga historien.Profetism, messianism ochandens utveckling” (2014).
Verksam vid Teologiska högskolan 2000-2014. 
Sedan 2015 professori systematisk teologi vid Lunds universitet. 
Hösten 2017 kom även ”Heidegger’s Black Notebooks and the Future of Theology”.