Under måndagen expedierades den svenska regeringens beslut att stödja Ukraina med vapen, ­bistånd och pengar till landets försvarsmakt i expressfart i riksdagen.

Paketet innehåller förslag om totalt 1,4 miljarder kronor. 900 miljoner av dem är nya pengar. En halv miljard tas från ramen för bistånd. Paketet består av en halv miljard i stöd till Ukrainas centralbank för att stärka landets försvar. En halv miljard är för ­humanitärt bistånd.

Stödet i form av försvarsmateriel uppgår till 413 miljoner kronor. Där ryms bland annat 5 000 pansarskott m/86 för att bekämpa pansarfordon, 5 000 hjälmar och kroppsskydd samt 135 000 fältransoner.

Förslaget om stöd till Ukraina lades fram som ett utskottsinitiativ av Socialdemokraterna i finansutskottet. Där gav samtliga partier sitt stöd, utom Vänsterpartiet som reserverar sig när det gäller att ge Ukraina svenska pansarskott.

Också Kristna fredsrörelsen är också kritiska till vapenleveranser. Man fördömer i ett uttalande Rysslands invasion av Ukraina, men vill inte se ett militärt stöd till landet. I stället kräver man att politiska ledare använder ickevåldsliga diplomatiska och politiska medel för att stoppa den ryska aggressionen.

– Jag tror det är viktigt att förstå drivkrafterna bakom Putins agerande, och att försöka minska hans handlingsutrymme, säger generalsekretare Lotta Sjöström Becker.

Men är det inte just diplomati och förhandlingar som västvärlden försökt med nu?

– Man måste förstå att de faktorer som driver denna konflikt länge funnits mellan Ryssland och västvärlden. Det jag tror västvärldens ledare måste avhålla sig ifrån är att göra det som är politiskt enkelt, det vill säga att skicka vapen, och i stället ha ett humanitärt fredsperspektiv. Vi måste skilja mellan Putin och det ryska folket.

Men det Ukraina ber om är ju vapen?

– Det skulle ge Putin anledning att trappa upp invasionen och responsen. Det som sker är att vi nu ser konsekvenserna av att världen har upprustat och att Ryssland har en knapp som de kan trycka på för att förgöra hela världen.

Visar inte detta att den enda tryggheten för länder i  ­Östeuropa är ett starkt försvar och Natomedlemskap?

– Nej, det visar att det inte hjälper. Det som driver Rysslands ledare verkar vara en känsla av att vilja återuppbygga imperiet, samtidigt som man upplever att västvärlden inte hållit det man lovat. För att Europa ska vara säkert så krävs ett annat tänkande, för vapen ger inte säkerhet – vi behöver gemensam säkerhet. Vi behöver stötta de demokratiska krafterna i Ryssland för att på lång sikt vända landets politiska utveckling. Det är en enorm utmaning.