Klimatpolitiska rådets årsrapport 2019 är nyss publicerad och det är en tydlig linje i transportfrågan som stakas ut. Det måste ske en acceleration i elektrifieringen av hela den svenska fordonsflottan, och jobbas hårt för att Sverige ska bli helt oberoende av fossilt bränsle i transportsektorn till 2030.
Hanna Brolinsson är en av utredarna, och hon tycker det trots allt finns goda chanser att lyckas.

Enligt henne är det nämligen så att det inte skulle behöva innebära en alltför stor kostnad att se till så att det finns tillräckligt goda laddmöjlighter, kombinerat med såkallade elvägar som skulle kunna byggas på vissa ställen.

För Brolinsson handlar det också om andra enkla åtgärder, som att minska den korta trafiken som utgör majoriteten av svenska körningar idag. Det vill säga ännu bättre möjligheter för gång och cykeltrafik i storstadsmiljö.

– Får vi bort en del av den trafiken till förmån för kollektivtrafik eller att man tar cykeln och går, kommer vi långt. Resten skulle kunna täckas upp av att inte använda fossilt bränsle.

I rekommendationerna till regeringen föreslås också en utjämning mellan storstad och landsort för att inte de som faktiskt behöver alternativa bränslen eller köra långa sträckor inte ska straffas för det.

Tanken är att regeringen sedan med rapporten som underlag ska kunna lägga fram reella politiska förslag för förändring.

Skulle planen antas från rådet, som är en tung aktör i dessa frågor, innebär det bland annat att det under hösten antas en tidsbestämd handlingsplan för att nå fossilfria transporter 2030. Men också att påskynda elektrifieringen av vägtransporter i hela Sverige, sätta ett stoppdatum för försäljning av fossila drivmedel, stärka kommuner och myndigheters mandat att välja fossilfritt samt att sluta subventionera för bilägande, bilkörning och parkeringar.

I rapporten, som inte bara fokuserar på trafik, konstateras också att Sveriges utsläpp av växthusgaser minskat med 26 procent sedan 1990. Men minskningen skedde framför allt mellan år 2003 och 2014. Därefter har minskningen bromsat in, och 2017 var det tredje året i rad som utsläppen minskade med mindre än 1 procent. Den minskningstakten är alldeles för långsam för att ligga i linje med de klimatpolitiska målen, menar rådet och slår fast att minskningstakten skulle behöva accelerera till mellan 5 och 8 procent per år för att nå befintliga mål.