Samtidigt pekar Svensson på två möjliga lösningar.

– Det ena är ­medlingsspåret, en förhandlingslösning som kan komma relativt snart. Flera ­länder som Turkiet, Israel, Frankrike, Indien och Förenade Arabemiraten är inblandade. Men nyckelspelaren är Kina som Ryssland är helt beroende av. De har möjlighet att dra åt tum­skruvarna.

– Kostnaderna för Ryssland slår in mer och mer, kriget har hittills inte gått som man har tänkt sig. Från forskningen vet vi att man då börjar fundera på ­andra alternativ. Och Zelenskyj är förhandlingsvillig. Han är inte främmande för att utesluta en Nato-option.

Det andra alternativet som Isak Svensson pekar på är mer långsiktigt:

– Det handlar om att den ryska staten vittrar sönder. Vi ser sprickor i murbruket, det krackelerar. En folklig resning – redan har 13 000 fredsdemonstranter gripits i Ryssland. Eller att aktörer inom eliten tar makten i en kupp.

Många blev förvånade över den ryska invasionen, även om den amerikanska underrättelsetjänsten varnat och till och till om med satt ut datum. Anledningen till att Putin gick till attack är dock inte helt lätt att veta menar Isak Svensson:

– Putins förklaringar har ju skiftat. Natos expansion, den ryska minoriteten i Donbass, att ”denazifiera” Ukraina…

– Men att han skulle vara galen är en för slapp analys.

Att Ukraina skulle utvecklas till en demokratisk och icke­korrupt välfärdsstat och därmed – med sina många rysktalande – bli ett lockande exempel för många ryssar kan vara en delförklaring tror Svensson. Ukrainas stora jordbruksproduktion (landet beskrivs ofta som Europas kornbod vilket fick Stalin att orsaka massvält när säd beslagtogs på 1930-talet) tror han där­emot inte är en förklaring eftersom landet genom den ryska gasen redan är hårt knutet till Ryssland.

Skulle då väst kunnat agera annorlunda? Det finns de som menar att Nato provocerade fram kriget?

– Väst kunde ha agerat på ett annat sätt efter Kalla krigets slut. Utvidgningen skedde okänsligt utan att Ryssland konsulterades. Till exempel hade man kunnat avtala om enbart defensiva ­vapen i Baltikum och de forna Öst­staterna.

– Men i dag är detta däremot ett svepskäl för Putin.

I Isak Svenssons forskning ingår att studera koppling mellan religion och konflikter. Kriget i Ukraina har nu inga religiösa förtecken. Även i den ryskortodoxa kyrkan har – som Sändaren skrev om i förra veckan – röster höjts mot kriget, medan dess ledning varit försiktig i kommentarerna. Patriarken Kirill har till och med, enligt tidningen QX, talat om att ”specialoperationen” beror på att Väst skulle stoppas från att tvinga på Ukraina prideparader...

Krigets fasor till trots vill Isak Svensson lyfta fram den globala enigheten som vuxit fram. Hela världen, så när som på några ­totalitära skurkstater, har fördömt invasionen.

– Vi har aldrig sett så omfattande ekonomiska sanktioner. Ryssland är isolerat. Lägg därtill annan mobilisering genom civil­samhället och från enskilda före­tag. I Ukraina vägrar människor samarbeta med ockupationsmakten och inne i Ryssland ordnas stora demonstrationer. Detta är intressant!

Isak Svensson är uppvuxen i Immanuelskyrkan i Jönköping. Nyligen var han tillbaka där och föreläste i kyrkans serie Samhällsdialogen.