Det har kommit flera signaler som visar att antisemitism är ett stort problem. Förra året släppte Brottsförebyggande rådet en rapport som visade att antalet polisanmälda antisemitiska hatbrott ökat dramatiskt. Nyligen publicerade Totalförsvarets forskningsinstitut en rapport som visade att hat och stereotyper om judar grasserar främst i vissa mer ljusskygga sociala medier.

— Vi har sett en ökad antisemitism egentligen under hela tiotalet i Sverige. Det har skett en ökning dels från islamitiska miljöer, dels från extremhögern, säger Aron Verständig, som är ordförande i Judiska centralrådet och i den judiska församlingen i Stockholm.

För svenska judar får antisemitismen konsekvenser på flera plan. För många påverkar det vardagslivet. Judiska barn och ungdomar kan till exempel dölja sin trostillhörighet i skolan och andra sammanhang för att inte utsättas.

— Vi ser framförallt på sociala medier hur det förekommer kommentarer och mobbning, säger Aron Verständig.

Svenska nazister har flyttat fram sina positioner. Under minnesdagen av Kristallnatten och den judiska högtiden Jom Kippur så har Nordiska motståndsrörelsen genomfört aktioner riktade mot judar. Bland annat har nazisterna demonstrerat utanför Norrköpings synagoga.

— Den typen av fräckhet är något nytt, säger Aron Verständig.

I flera europeiska länder har det förekommit terrorattacker riktade mot judar och judiska lokaler som haft dödlig utgång. Sverige har hittills varit förskonat från den typen av våld, men säkerhetsarbetet är ändå sedan länge omfattande för att skydda till exempel synagogor.

— Det är absolut inget vi utesluter att det även kan ske i Sverige. Det kanske inte är något man tänker på hela tiden, men man är medveten om hotet, säger han.

I perioder har det kommit rapporter om att judar lämnar städer som Malmö på grund av ökad antisemitism. Aron Verständig tror dock inte på en utflyttning från Sverige, utan mer att judar söker sig till Stockholm där det finns en större gemenskap och till exempel judiska skolor.

— Jag ser inte bland mina vänner och bekanta att det skulle finnas någon vilja att lämna Sverige, säger han.

Aron Verständig menar att många judar upplever ett stöd av det omgivande samhället. Undersökningar visar att de flesta svenskar faktiskt tar avstånd från antisemitism. De judiska församlingarna får också stöd av staten för att kunna upprätthålla sin säkerhet.

— Vi upplever att det finns många goda krafter, det får man inte glömma bort. Vi upplever att vi är lyssnade på, säger han.

Aron Verständig menar att kyrkorna kan göra en viktig insats för att mota antisemitismen. Han pekar på den religionsdialog som förekommer med kyrkor och samfund.

— Speciellt på mindre orter har framförallt Svenska kyrkan varit en positiv kraft i arbetet mot hat och diskriminering, säger han.

Men han tycker att kristenheten också måste vara vaksam på antisemitiska tendenser i de egna leden.

— Vissa delar av kyrkan är väldigt pro-palestinsk, vilket inte är antisemitism, men det finns exempel på hur det kan glida över i det, till exempel om man manar till bojkott av allt israeliskt, säger han.