Camilla Mårtensen (L), hbtq-politisk talesperson för Liberalerna, anser att lagstiftning hade varit en enkel väg. Foto: Ola Hedin
Det blir inget särskilt förbud mot omvändelseförsök av hbtq-personer – om den statliga utredningen som gått igenom frågan får som den vill.
Utredningen ”Förstärkt skydd för den personliga integriteten – behovet av åtgärder mot oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp samt omvändelseförsök” har letts av hovrättsrådet Maria Hölcke. Tidigare i somras överlämnade hon sina förslag till regeringen.
Utredningen konstaterar att omvändelseförsök redan i dag kan stoppas genom en rad paragrafer, bland annat i brottsbalken, och landar därför i – som man skriver – att det inte bör ”införas en särskild reglering som kriminaliserar omvändelseförsök”.
Liberalerna pådrivande
RFSL har uttryckt besvikelse över att någon ny lagstiftning inte föreslås. Liberalerna har varit pådrivande i frågan. Camilla Mårtensen är riksdagsledamot och hbtq-politisk talesperson för Liberalerna:
– Jag förstår besvikelsen, en lagstiftning hade varit den naturliga enkla vägen. När nu utredaren säger att dagens lagstiftning räcker får vi fråga oss varför den inte används i tillräckligt hög grad?
– En litet längre väg, men vi måste komma till rätta med detta. Det är oerhört kränkande och kan påverka en människa livet ut.
Hur omfattande omvändelseförsök är vet ingen exakt. Men en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor från 2021 visar att det förekommer. I en enkät till 12 000 unga mellan 16 och 25 år (ungefär hälften svarade) var det 18 procent av de som definierade som homo-, bi-, trans- eller queerpersoner som uppgav att de utsatts för olika slags påtryckningar att ändra sin läggning.
Vanligast var att kompisar eller familjen sagt till dem att ”byta”, ibland under hot. Regelrätta ”behandlingar” hade någon procent utsatts för. Transpersoner och hbtq-personer med utländsk bakgrund löpte större risk att utsättas än andra i gruppen.
Församlingar har erbjudit förbön
Omvändelseförsök har också uppmärksammats i media. Företrädare för enskilda församlingar – både kristna och muslimska – har då erbjudit förbön. Exempel på andeutdrivning finns också. I flera länder finns lagar emot omvändelseterapi.
Karin Wiborn är biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan. Hon tycker att man ska gå försiktigt fram med nya lagar:
– Jag skulle vilja se mer underlag och en tydligare definition av vad omvändelseförsök är innan man kriminaliserar.
Tydlig med samfundets linje
Samtidigt är hon tydlig med samfundets linje:
– Vi är glasklara med att vi vill vara inkluderande och att vi inte arbetar med omvändelseterapi, men jag vet ju att det förkommer som förbön till exempel i andra samfund.
Just gränsdragningen har diskuterats. Vad får en präst, pastor eller imam säga i ett själavårdssamtal?
– Vi måste vara ömsinta när vi möter unga som söker sin väg i livet, försiktigt guida. Samtidigt kan all vägledning upplevas som fel.
– Men ibland används religionsfrihet på bekostnad av andra människor. När trossamfund utestänger hbtq-personer och hänvisar till religionsfriheten går man för långt.
Huvuddelen av utredningen handlar om att motverka försök att kontrollera flickors sexualitet, bland annat genom oskuldskontroller, oskuldsingrepp samt barn- och tvångsäktenskap. Här kommer utredaren Maria Hölcke med flera förslag på nya lagparagrafer. Skärpningarna föreslås träda i kraft den första januari 2025.
Utredningen kommer nu att sändas ut på remiss.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR