Israel ingen apartheidstat enligt Kyrkornas världsråd

En av de hetaste frågorna under generalförsamlingen i Karlsruhe handlade om ett sydafrikanskt förslag till resolution. Den sydafrikanska anglikanska kyrkan menade att Israels politik kunde karaktäriseras som apartheid gentemot palestinierna. (Se Sändaren 36/2022)

De tyska kyrkorna var motståndare till att Kyrkornas världsråd på något sätt kopplade ihop Israel med apartheid. Petra Bosse-­Huber, som är biskop i Tysklands evangeliska kyrka, sa till Sändaren att det hör ihop med landets historia. Sedan andra världskriget känner det tyska folket, och speciellt kyrkorna, en solidaritet med det judiska folket.

– Många kristna från andra länder förstår inte detta, de säger att det som skedde tillhör historien. Men för oss är det ett levande arv, sa hon.

Också goda kontakter med palestinierna

Samtidigt framhöll hon att den evangeliska kyrkan också har goda kontakter med palestinierna.

– Vi tyska kyrkor försöker att upprätthålla en dubbel solidaritet. Palestinierna lider, men det gör också det judiska folket. Vi vägrar att bli fiender till någon sida, utan vi försöker hålla oss i mitten. Det är ett tyskt sätt att hantera konflikten.

Apartheid inte en lämplig benämning

Petra Bosse-Huber ville inte kalla situationen i Israel och Palestina för apartheid. Hon var själv aktiv i antiapartheidrörelsen och förstår att sydafrikanska kristna kan dra paralleller till den, men tyckte inte att apartheid är en lämplig benämning. Hon såg det mer som en kamp mellan två folk, och tre religioner, där flera sidor är skyldiga till övergrepp.

– Apartheid som jag ser är något annat än det som sker i Israel och Palestina. Det är ett skarpt språk som bara skuldbelägger en sida. Som tysk uppfattar jag det som ett språk som inte leder till fred, säger hon.

Våldet i Gaza fördöms

I det uttalande som generalförsamlingen till slut gjorde om Mellanöstern så poängterades att palestinierna har rätt till självbestämmande och de Israel har olagliga bosättningar på palestinska områden. I uttalandet fördöms också våldet i Gaza, både det som utförts av israelisk militär och av palestinska militanta grupper.

Men man kallar inte Israel för en apartheidstat. I uttalandet står det att det flera kyrkor vill använda benämningen apartheid, medan andra ser det som olämpligt och smärtsamt. Man landar i att kyrkorna är splittrade i denna fråga och att Kyrkornas världsråd får fortsätta att kämpa med den.

Fördömer kriget i Ukraina

Generalförsamlingen uttalade sig också om situationen i Ukraina. Kyrkornas världsråd fördömer det olagliga kriget, som man menar inte går att rättfärdiga. Man manar till vapenvila för att i stället påbörja en dialog och förhandlingar som ska leda fram till en hållbar fred.

I uttalandet fördöms också allt felaktigt användande av ett religiöst språk för att rättfärdiga militärt våld och hat. Även om den rysk-ortodoxa kyrkan inte nämns, får det tolkas som att den piken är riktad till det ryska ledarskapet. Kyrkornas världsråd lyfter fram att det deltagit både ryssar och ukrainare i generalförsamlingen i Karlsruhe, och att det möjliggjort möten.

Det syrianska folkmordet

I ett annat uttalande berörde generalförsamlingen det man kallar det syrianska folkmordet. Kyrkornas världsråd har redan gjort ett uttalande om det armeniska folkmordet, men menar att det syrianska, Seyfo, bör ses som ett separat skeende även om dessa övergrepp också skedde i Osmanska riket och i Turkiet. Ledningen för Kyrkornas världsråd fick i uppdrag av generalförsamlingen att informera medlemmar om folkmordet som ledde till cirka en halv miljon döda.

I Karlsruhe antogs också uttalandet om behovet av snabb omställning i klimatkrisens spår till ett mer hållbart leverne. Speciellt urbefolkningar lyftes fram, ett tema genom konferensen, då de ofta drabbas hårdare av miljöförstöring.

Till ny moderator i Kyrkornas världsråd, att efterträda Agnes Abuom, valdes den tyske biskopen Heinrich Bedford-Strohm.