Sedan strax innan nyår har det pågått en omfattande kampanj mot Sverige på sociala medier med utgångspunkt från youtube­kanalen Shuoun Islamiya, som har 600 000 följare. För många svenskar gick denna kampanj länge spårlöst förbi, men hos arabisktalande har den fått stor spridning, även utanför Sveriges gränser. I arabvärlden har den stora tv-kanalen Al-Jazeera gjort inslag om hur svenska myndigheter kidnappar muslimska barn, och välkända religiösa lärare och influencers har fördömt Sveriges agerande.

– Man anklagar svenska myndigheter för att systematiskt kidnappa barn och att detta är ett led i ett svenskt krig mot islam, säger Mikael Östlund, som är kommunikationschef på myndigheten.

Myndigheten för psykologiskt försvar har kunnat följa hur denna konspirationsteori delats på sociala medier och nått miljontals arabisktalande i världen. I påverkanskampanjen uttalas nu också hot mot svenska myndigheter och enskilda tjänstemän.

– Det har fått en väldigt stor spridning, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på ämnet, men kampanjen kan medföra allvarliga negativa konsekvenser för målen med samhällets säkerhet, säger han.

Mikael Östlund betonar att myndigheten bedömer vilken påverkan på samhället de uttalade hoten får i Sverige. Däremot analyserar man inte den faktiska hotbilden, det är andra myndigheters uppgift. Men experter har varnat för att risken för terrordåd kan öka när Sverige utmålas som en fiende till islam. En allvarlig konsekvens av kampanjen kan också bli att muslimska föräldrar avstår från att vända sig till myndigheter och be om hjälp av rädsla för att deras barn ska omhändertas. Även om svenska myndigheter försöker att skingra sådana missförstånd kan vara svårt att nå ut när segregationen är omfattande.

– I just det här fallet så kan man konstatera att alla som tar del av denna påverkanskampanj kanske inte läser DN eller ser på Aktuellt. Man kanske inte heller är van vid att lita på myndigheter och då är man mer sårbar för desinformation, säger Mikael Östlund.

Många Equmeniaförsamlingar har både många medlemmar med invandrarbakgrund och ett omfattande arbete för att stötta nyanlända. En av dessa församlingar är Kanalkyrkan i Sand­viken, som möter många människor med invandrarbakgrund.

Pastor Hans Andreasson tycker inte det är märkligt att myter och teorier sprids bland människor som har svag koppling till det svenska majoritetssamhället.

– Ja, det går historier om det svenska samhället. De flesta är vana vid en helt annan typ av myndighetsutövning i sina hemländer. Om du kommer från Burma kan du ha varit med om att myndigheterna skjuter på dig, säger han.

Som pastor får han hjälpa många med myndighetskontakter, då det för många invandrare är svårt att förstå hur kommunikationen med myndigheter egentligen ska gå till.

– Vi i församlingen förmedlar en slags socialisering in i det svenska samhället. Det kan vara allt från praktiska saker till att berätta hur det politiska livet fungerar här och hur coronapandemin hanteras, säger han.

Boaz Kamran Khan är pastor i Equmeniakyrkan i Hallunda för kristna med pakistanska och indiska rötter. Han möter inte myter om svenska myndigheter.

– De tycker om samhället, jag har inte hört talas om någon rädsla. När de väl kommit till Sverige känner de sig trygga, det är i Pakistan och Indien som de känner sig otrygga, säger han.

Han själv kommer från Pakistan, och känner väl till hur rykten sprids på sociala medier där. En lögn om att någon hädat islam eller visat missaktning för Koranen kan få dödliga konsekvenser.

– Man hör mycket av kristna släktingar som bor där, säger han.