Alltsedan den tyska sociologen Max Weber kring sekelskiftet 1900 visade på betydelsen av protestantismens etik för kapitalismens utveckling har religionen varit en plausibel förklaring till varför kapitalismen fått ett särskilt starkt fäste i länder som USA eller Schweiz.

Men att kristendomen skulle ha så stor betydelse för framgångsrikt företagande i vad som ofta kallas för världens mest sekulariserade land, vårt eget, är en tämligen oberättad historia. Mats Hallvarssons nya bok Vad tror direktörer på? (Ekerlids) bygger på intervjuer med 20 tunga näringslivsprofiler, varav flera är troende och de flesta djupt präglade av kristendomen.

– Det var en upplevelse att se och höra hur väl bekanta de var med det kristna värdearvet, säger Mats Hallvarsson.

Bland bokens 20 intervju­personer har flera vuxit upp i dåvarande Svenska Missionsförbundet. Dan Sten Olsson, huvudman i familjeägda Stenakoncernen som grundades av en missionsförbundarson på Donsö. ”Tron finns i mina gener”, berättar Dan Sten Olsson för Mats Hallvarsson.

Även Thomas Erséus, vd för Almega, är uppvuxen i ett kristet hem. Hans farfar var pastor i dåvarande missionsförbundet, och Thomas Erséus har behållit sin tro livet igenom.

Hans Wallenstam, vd i det börsnoterade fastighetsbolaget Wallenstam, växte upp i en frikyrklig familj Göteborg. Mamman var pingstvän och pappan missionsförbundare och byggmästare som till stor del finansierade Missionsförbundets största kyrka i Göteborg.

Hallvarssons bok tar också upp Gnosjöandan, men tycks i korthet mena att den behandlats som ett avgränsat fenomen, när den kristna dygdeetiken i själva verket genomsyrar hela det svenska samhället, även sedan det sekulariserats. En av hans poänger är att även de företagsledare som inte är troende ändå är djupt förankrade i kristna värderingar.

Vad är det i kristendomen som gjort den så betydelsefull för utvecklingen av företagande och ledarskap? Hallvarsson pekar på två tydliga värderingar som han tycker är särskilt uttalade i kristendomen: Det dubbla kärleksbudskapet och nåden ”i dräkt av förlåtelse”.

– Jesus är väldigt tydlig med att det inte räcker att säga nej till ett dåligt beteende, utan man behöver också säga ja till ett bra, vilket innebär ett tydligt ansvar för att ta hand om varandra.

Vad gäller nåden handlar det så klart om att det måste vara tillåtet att misslyckas, annars skulle man inte våga försöka, vilket är entreprenörskapets motor.

– Förlåtelsen är absolut centralt. Alla intervjupersoner är så ense om betydelsen av att ha en förlåtande kultur, säger Mats Hallvarsson.

I dag, när tjänstesamhället har slagit igenom, utgörs ett företags värde främst av humankapital, vilket ställer nya och högre krav på ledarskapet i ett företag. Det talas samtidigt mycket om ett företags själ och om målet och meningen med verksamheten.

Mats Hallvarsson ser inte det som problematiskt, utan välkomnar utvecklingen.

– Jag hävdar i polemik mot de allra flesta att människans viktigaste meningsskapande system är den kapitalistiska marknadsekonomin. Kapitalismen är det fundamentala meningssystemet.

Han grundar sin uppfattning på att det är i detta system vi lever merparten av vårt liv, inte minst genom våra arbeten, som för många är den mest meningsskapande aktiviteten i tillvaron.

Därför är det också så viktigt att arbetsplatsen och näringslivet bejakar att människan i sin helhet, menar Hallvarsson, som i sin bok också introducerar det amerikanska forskningsfältet MSR, Management, Spirituality and Religion.

Är du en trend på spåren?

– Ja, det tror jag. Jag menar inte att folk kommer att bli mer troende eller gå mer i kyrkan, men de kristna värderingarna kommer att diskuteras mer. Man kommer att känna till dem och leva efter dem mer.

Vad tror du själv på?

– Jag gör en distinktion mellan två olika förhållningssätt till religion. Ett mer instrumentellt och ett mer metafysiskt. I det förra handlar det om värdegrund. I det senare om värdegrund och något mer, man tror på Gud och Jesu uppståndelse. Jag har stor respekt för det, men har själv inte kommit dit ännu.

– Men det är inte uteslutet att jag gör det i takt med att jag blir äldre, säger Mats Hallvarsson.

Han är 75 år och beskriver sin egen generation som ”den mest sekulära generationen i världshistorien”.

– Vi sprang ifrån en del värderingar lite väl snabbt. Självförverkligandet är viktigt på många sätt, men egot har blivit ett väldigt starkt värde i vår kultur, för starkt. Vi måste besinna oss och ta vårt gemensamma ansvar för jorden och varandra.