I höstens val vann det regerande partiet NLD stort över oppositionspartiet USDP, som står nära landets militär. De senaste månaderna har militära ledare hävdat att valförlusten berodde på oegentligheter under röstningen, men dessa anklagelser har rättsväsendet inte funnit några belägg för. I måndags införde militären ett årslångt undantagstillstånd och grep Aung San Suu Kyi som i praktiken är Myanmars ledare, tillsammans med andra politiker. Den statliga televisionen har meddelat att landet nu styrs av armégeneralen Min Aung Hlaing.

Enligt BBC har Aung San Suu Kyi vänt sig mot militärens agerande och har i ett meddelande varnat för att landet återigen riskerar att bli en diktarur. Hon uppmanar befolkningen att protestera.

Myanmar har en lång historia av militära diktatorer. Efter decennier av folkliga protester genomfördes demokratiska val 2011. Militären, som kallas Tatmadaw, har dock behållit ett stort politiskt inflytande och har delat makten med den civila regeringen i ett olyckligt äktenskap. Under de senaste åren har Myanmars militär, men också regering, fått hård kritik för övergreppen mot den muslimska minoritetsbefolkningen rohingya.

Mindre känt är att det finns kristna minoriteter i landet som också diskrimineras och utsätts för våld. Enligt människorätts­organisationen Open Doors är förföljelsen av kristna mycket allvarlig och man rankar landet som det 18:e värsta i världen för kristna. I flera av Equmeniakyrkans församlingar finns karener, som längre fått kämpa för sina rättigheter. Men det finns flera kristna folkgrupper. Sändaren har varit i kontakt med kristna i delstaten Kachin, som nu oroar sig för framtiden. Kachinerna, som i stor utsträckning är baptister, har i decennier kämpat för självständighet, och har också en egen gerilla som behärskar vissa områden på gränsen till Kina.

— Det hände märkliga saker i dag. All kommunikation togs ner av militären. På gatorna är det massor av militärer, skriver Layang Seng Ja, teolog som bor i staden Myitkyina i Kachin, i ett meddelande till Sändaren.

Hon bifogar ett upprop som skickas ut över internet från Myanmar, där undertecknarna vädjar till världens demokratier att agera. I uppropet varnas för att samma sak kan ske som 1988, då militären slog ner ett stort folkligt uppror med tusentals döda som följd.

— Militären gör om samma sak nu. De gör allt som står i deras makt för att bevara sin maktställning och sin auktoritet. De kommer att agera som de tycker passar dem bäst, skriver Layang Seng Ja.

Hon berättar att militären även agerat mot politiker i Myitkyina.

— Alla ministrar i Myitkyina har nu sina hus övervakade av militären. Det är som husarrest.

Bland många kristna i landet är misstron djup mot Tatmadaw, som styrt landet med järnhand. Om landet återgår till att bli en militärdiktatur kan pressen öka på landets minoriteter.