När Rasmus Paludan bränner koraner skyddas han av grundlagen.
Men nu höjs röster för att hans tilltag ska ses som hets mot folkgrupp.
Yttrandefrihet och hädelse har hamnat i centrum av svensk debatt.
Danska högerextremisten Rasmus Paludan brände en Koran på Norra Bantorget i Stockholm den 1 maj. Ska det hädanefter ses som hets mot folkgrupp eller kanske till och med falla under hädelselagar? Foto: Fredrik Persson
Efter påskens kravaller har Rasmus Paludan fortsatt att åka runt i Sverige med den uttalade ambitionen att bränna fler koraner. Polis och myndigheter har haft svårt att hantera situationen. På flera platser har han inte fått tillstånd av polisen för sin manifestation, med hänvisning till risken för våldsamheter.
Annie Lööf, partiledare för Centerpartiet, öppnade i en intervju för att demonstrationer riktade mot islam inte bör tillåtas under ramadan. Och debattören Atilla Yoldaş har startat en namninsamling där det krävs att koranbränning ska räknas som hatbrott, ett upprop som fått stöd av 38 000 personer.
Anna Ardin, diakon i Equmeniakyrkan, tycker också att Paludan gjorde sig skyldig till hatbrott, men ställer sig inte bakom kravet på ett generellt förbud mot koranbränning.
– Jag har egentligen inget problem med om någon bränner en koran, en bibel eller en flagga. Men detta är en del av ett större sammanhang, som handlar om att man vill fördriva människor bara på grund av deras religion, och då blir det hets mot folkgrupp, säger hon.
Förbud har försvagats
Anna Ardin tycker att förbudet att hetsa mot folkgrupper har försvagats de senaste åren. I dag släpper domstolarna igenom grövre påhopp, enligt henne.
– Nu kan du stå och skrika att folkgrupper är kriminella och farliga, säger hon.
Men riskerar inte en skärpning av lagen att begränsa konstnärliga uttryck, som Lars Vilks konst?
– Det var en stor debatt om Lars Vilks, han organiserade sig också med andra som hetsade mot muslimer. Hans konst användes för att förlöjliga en redan utsatt grupp. Bra konst sparkar inte nedåt på det sättet, säger hon. Men hans konst kunde också användas som försvar eller upprättelse för människor som drabbats av förtryck i religionens namn. När yttrandefriheten står emot andra viktiga rättigheter, som att slippa hatbrott, så är det inte så enkelt som att den ena gäller framför den andra.
Ecce homo-utställning skapade debatt
Fotografen och konstnären Elisabeth Ohlson skapade en omfattande debatt med sin Ecce Homo-utställning, där hon placerade hbtq-personer i de bibliska berättelserna på ett sätt som upprörde många kristna. I dag oroas hon över att rätten att kritisera och omtolka religion är på väg att snävas in.
– Koranbränningarna är otroligt plumpa, de är hemska. Men vi kan inte börja införa hädelselagar för då inskränker vi yttrandefriheten och det får stora konsekvenser, säger hon.
Hon menar att svenskar i allmänheten har stora kunskapsluckor kring religionens betydelse. Därför förstår många svenskar inte varför det är så kränkande att bränna koranen.
– Men religionen kan ändå inte stå över demokratin, då kan det bli som Putins Ryssland i Sverige. Vi måste få kritisera religionen, för den är inte bara vackra tankar om Gud och himmelriket utan används också för att hota kvinnor och homosexuella, säger hon.
Förekommer det självcensur bland konstnärer idag för att man inte vill stöta sig med troende eller andra grupper?
– Så har det varit länge, det handlar inte bara om islamistisk terror utan också om högerextremism, och om påtryckningar på sociala medier. Vi tystnade för ganska länge sedan, säger hon.
Nils Funcke: Förbud skulle vara avsteg från viktig princip
En av Sveriges främsta yttrandefrihetsexperter, journalisten Nils Funcke, menar att ett förbud mot koranbränning skulle vara ett avsteg mot en viktig princip.
– Vi avskaffade hädelsebrott i Sverige 1970, just för att det skulle vara möjligt att bedriva religionskritik. Precis som vi debatterar ideologier så skulle det också vara möjligt med långtgående diskussioner om religion, säger han.
Måste göra åtskillnad
Han menar att man måste göra åtskillnad på religionskritik och hets mot folkgrupp. Om personen som eldar en helig skrift samtidigt hetsar mot troende och kallar dessa mindre värda är det brottsligt.
– Då kan koranbränning tillsammans med sådana yttranden leda till att man går över gränsen och det blir hets mot folkgrupp, säger han.
Men han varnar för att ett förbud för just koranbränning kan få långtgående konsekvenser. Då kan även kritik och satir som berör andra religioner stoppas, som filmen Life of Brian och Ecce Homo-utställningen.
– Om vi förbjuder bränning av vissa böcker så blir den logiska följden att även andra former av religionskritik kommer att straffbeläggas, säger han.
Mycket ociviliserat bränna böcker
Nils Funcke tycker att det är mycket ociviliserat att bränna böcker, men det är hans bestämda uppfattning att Paludan måste ges polistillstånd att demonstrera i Sverige. Att hänvisa till risken för våld är inte ett skäl för avslag.
– Allt annat vore att låta pöbelhopen bestämma över vilka som ska få demonstrera i Sverige, en otänkbar tanke.
Fakta: Rasmus Paludan
- Rasmus Paludan är en dansk advokat som är mest känd för att ha startat det högerextrema partiet Stram kurs, och för sina uppmärksammade koranbränningar.
- Under påskhelgen blev hans koranbrännarturné i Sverige starten för flera våldsamma protester och upplopp, bland annat i Örebro och Norrköping.
- Stram Kurs startade i Danmark 2017 och har ställt upp i danska val utan någon större framgång. Partiet har ni aviserat att man vill dra i gång en valrörelse även i Sverige.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR