Ledsna, inte helt förvånade, men med hopp om framtiden. Så kan man sammanfatta reaktionerna hos många av den ekumeniska kommunitetens medlemmar efter brevet från pingstförsamlingens ledning som undertecknats av Marcus Sönnerbrandt, församlingens pastor och föreståndare. I brevet redogörs bakgrunden till församlingsledningens beslut att säga upp avtalet med kommuniteten och ta tillbaka gudstjänstlivet på Nya Slottet.

– Vi har fört en dialog under många år om hur vi kan samverka på bästa sätt där vi framfört vår önskan om att gudstjänstlivet ska ha en tydligare koppling till den pentakostala traditionen som är grunden för den svenska pingströrelsens teologi. Med beslutet att ta över gudstjänst­livet vill församlingen minska avståndet till det som sker på Bjärka-Säby, säger Marcus Sönnerbrandt.

Den ekumeniska kommuniteten har växt fram på pingstförsamlingens slott sedan 1996 och i dess nuvarande form sedan 2008 och har blivit viktig för många kristna från olika traditioner. Kommuniteten består av omkring 200 medlemmar och många vänner spridda över Norden som hålls samman genom bland annat retreater och de dagliga tidebönerna. Kommuniteten har tagit över en del av gudstjänstlivet som utvecklats i en annan riktning än vad pingstförsamlingen önskar.

– Vi har fört en kontinuerlig dialog med kommunitetens ledning och påtalat behovet av att jobba med innehållet i gudstjänsten så att den kan falla in i den ordinarie ordningen men inte fått gehör för detta, säger Marcus Sönnerbrandt.

När skillnaden mellan pingstförsamlingens och kommunitetens uttrycksformer och teologi blev för stor, trots försök att hitta vägar närmare varandra, så fanns bara utvägen att säga upp avtalet, enligt Sönnerbrandt. Det finns teologiska spänningar kring nattvarden och ämbetssyn.

– Kommuniteten avviker från vår församlings ordningar. Jag som pingstpastor kan inte celebrera nattvarden som uttrycker en luthersk eller katolsk nattvardssyn.

– Kommunitetens ledning har sagt att man inte vill ändra på något i sin ordning och det är anledningen till att vi nu säger upp avtalet från och med i sommar.

Jonas Eveborn, föreståndare för den Ekumeniska Kommuniteten i Bjärka-Säby, är förvånad att beskedet som nyligen fattats av församlingsledningen gjorts utan förankring i församlingsmötet och kommunitetens ledning. Först i lördags hölls ett församlingsforum med samtal om framtiden på Nya-Slottet.

– Vi har haft en dialog under många år där det framgått att församlingen önskat utveckla mer av sin egen verksamhet, vilket vi välkomnat. Vi har sett goda möjligheter att både verka sida vid sida och samverka, men församlingsledningen menar att slottets ”varumärke” blivit alltför förknippat med Ekumeniska Kommuniteten. Många har hittills erfarit att atmosfären på slottet liknat andra ekumeniska platser av levd ekumenik som Taizé i Frankrike där osannolika möten sker över kyrkogränserna. Jag hoppas att det får fortsätta vara så.

Jonas Eveborn hade välkomnat mer konkreta samtal mellan församlingsledningen och Kommunitetens råd och styrelse gällande de förändringar i relationen som församlingen önskar genomföra och menar att man då undvikit flera missförstånd såväl internt som i offentligheten.

– Nu har vi fått en explosion att hantera, konstaterar han.

Kommunitetens medlemmar och vänner har i de flesta fall reagerat med sorg på beskedet. De dagliga tidebönerna och mässorna som fått ”sätta sig i kroppen” sedan 1996 hör till vår bönegemenskaps ”modersmål”. Det blir starka reaktioner när församlingen riktar in sig på just det.

– Kommunitetens medlemmar hör till olika kyrkor, där vi på förhand vet att vi har olika teologisk syn i många frågor, men vår längtan har fört oss samman och vi har funnit praktiker som för oss i riktning mot centrum av vår tro. Nu blir det tydligare att pingsttraditionen ges företräde på slottet, vilket förstås är fullt rimligt om det är vad man vill, men det påverkar den anda som funnits.

Jonas Eveborn betonar att Ekumeniska Kommuniteten idag är så mycket mer än verksamheten i Bjärka-Säby. Kommuniteten söker nu att finna vägar framåt såväl i Bjärka-Säby som på andra platser.

Även hos pingstförsamlingen finns en önskan om att kunna fira gudstjänst tillsammans på Nya Slottet och att kommuniteten ska fortsätta att ha retreater och seminarier trots de ändrade förutsättningarna.

Den Ekumeniska Kommuniteten har blivit en viktig plats för många runt om i landet. Joakim Hagerius, biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan, är en av dem. Han vill fortfarande vara hoppfull om att det går att finna en lösning som blir bra både för kommuniteten och för pingstförsamlingen.

– Kommuniteten och platsen Bjärka Säby med ett viktigt ekumeniska arv som förvaltats och utvecklats av Peter Halldorf har haft stor betydelse för mig. I denna miljö som jag återkommit till sedan 1990-talet har min tro fördjupats och vuxit, säger han.

Joakim Hagerius menar att kristenheten behöver denna sorts fria andliga rörelser som kan gå före och utforska nya landskap och uttryck. På det sättet kan man likna Bjärka Säby med Taize, säger han.

– Det är platser och människor som genom sina kallelser vitaliserar kyrkans andliga liv.