När det Ottomanska riket föll sönder under det första världskriget anklagades landets stora kristna befolkning för förräderi. Vreden mot olika kristna grupper som armenier, syrianer och assyrier ledde till att uppskattningsvis fler än en miljon kristna dog genom avrättningar, svält och umbäranden.

Men Turkiet har motsatt sig alla försök att kalla detta ett folkmord, trots de många bevisen. Därför har alla USA:s presidenter avstått fram tills nu. I ett uttalande som gjordes i samband med minnesdagen för det armeniska folkmordet sa president Joe Biden:

”Vi minns alla de som dog under det armeniska folkmordet som skedde i det Ottomanska riket och förbinder oss att förhindra att sådana övergrepp någonsin ska ske igen.”

Göran Gunner, pastor och docent i missionsvetenskap, har länge haft ett stort engagemang för armeniernas sak och han välkomnar beskedet.

– Det betyder väldigt mycket eftersom USA är en stormakt och därmed tongivande. Flera andra länder har tidigare erkänt detta som ett folkmord, och det kan säkert bli fler nu, säger han.

Sveriges riksdag fattade redan 2010 beslut om att erkänna massmorden på kristna som ett folkmord, men ingen regering har faktiskt gjort det. Utrikesminister Ann Linde fick hård kritik då hon i helgen uttalade sig utan att kalla det folkmord. Göran Gunner menar att det kan vara politiska och ekonomiska hänsyn, en rädsla för att skada handelsförbindelser, som gör att man avstår.

– Jag har längt tyckt att Sverige ska erkänna det som ett folkmord och nu ökar pressen. För armenier och andra kristna minoriteter är det viktigt att det blir tydligt att detta ses som ett folkmord, säger han.

I Dagens Nyheter beskriver journalisten Nathan Shachar hur Joe Bidens besked som väntat togs emot negativt av de ledande turkiska politikerna. Men även den armeniske patriarken i Istanbul Sahak Masalayan uttalade sig avvaktande. Enligt den turkiska statliga nyhetsbyrån sa han att: ”utomstående inte bör politisera frågan”.

– Det är ju inte så många kristna kvar i Turkiet och de intar en ganska avvaktande position för de vet att de måste hålla sig väl med myndigheterna, säger Göran Gunner.

Nyligen utkom boken Places of worship and holy sites in Europe and the Middle East, som handlar om respekten för heliga platser. Göran Gunner bidrar där med ett kapitel som fokuserar på kristna lämningar i dagens Turkiet. I samband med folkmordet ödelades mycket av områdets rika kristna arv.

– Redan på 1920-talet försvann tusentals kyrkor. Men det finns några kyrkor som är aktiva fortfarande, säger han.

De senaste decennierna har många kristna emigrerat, bland annat till Sverige. Det bidrar till att det urgamla kristna arvet i området försvagas.

– För varje person som lämnar så minskar den kristna identiteten, säger han.

Samtidigt har ofta de som emigrerat kvar starka band till kyrkor och heliga platser i dagens Turkiet.

– När man tvingats på flykt har man kvar en identitet som är kopplad till det gamla. Man kanske har kvar ett foto på kyrkan och byn.

Boken har getts ut av den Europeiska kyrkokonferensen, som bland annat arbetar för att skydda heliga platser. Trots att det finns internationella överenskommelser så följs de inte alltid. Ett tecken på det är när Hagia Sofia i Istanbul, som ursprungligen är en ortodox kyrka, nyligen omvandlades från museum till moské.

– Konflikterna måste lösas utifrån internationell rätt, men det görs inte alltid i de här sammanhangen, säger Göran Gunner.