I Myanmar har minst 700 civila dödats i kampen mot militärens statskupp. Motståndet sker inte bara inifrån Myanmar, i Uppsala finns en av nyckelpersonerna i motståndsrörelsen, Lian Sakhong.

– Militärkuppen var helt mot folkets vilja, säger han till Sändaren.

Lian Sakhong är en veteran i kampen mot Myanmars militär. 1988, när militären hade styrt landet i decennier, studerade han teologi i Yangon med målet att bli baptistpastor. Men han engagerade sig i demokratirörelsen och blev en av ledarna för det studentuppror som kom att krossas av militären.

– Jag fick fly från landet, först till Indien, sedan till Singapore och med hjälp av FN kom jag till Sverige 1991, säger han.

Lian Sakhong flyttade till Uppsala med sin familj, blev medlem i baptistkyrkan och doktorerade i teologi. Men även om det länge var omöjligt för honom att besöka Myanmar så fortsatte hans kamp för frihet och demokrati. Lian Sakhong tillhör folkgruppen chin, en etnisk grupp som lever i otillgängliga bergsområden på gränsen till Indien. En stor andel av befolkningen där är kristen. Liksom många andra etniska minoritetsgrupper i Myanmar har folkgruppen fört en väpnad kamp mot centralmakten.

Lian Sakhong var i början av 2000-talet en av ledarna för en grupp som samlade företrädare för olika etniska grupper. Under den period där Myanmar gradvis demokratiserats har han deltagit i fredssamtal med regeringen och militären. Den senaste omgången av fredssamtal inleddes 2016, och i den kommittén var Lian Sakhong vice ordförande medan nobelpristagaren Aung San Suu Kyi var ordförande. Enligt Lian Sakhong var man mycket nära målet att skapa en federal stat, något som skulle ge etniska minoritetsgrupper en hög grad av självbestämmande.

– Regeringen och de etniska grupperna stod väldigt nära varandra, men våra samtal blockerades alltid av militären. Under den sista konferensen 2020 så nådde vi nästan fram till våra mål, men vi lyckades inte med militären, vi ville att militären skulle underordna sig regeringen, säger han.

Lian Sakhong är övertygad om att en viktig orsak till militärkuppen var att de högsta officerarna ville förhindra ett fredsavtal.

– Om fredssamtalen varit framgångsrika så hade militären förlorat makten, säger han.

Aung San Suu Kyi, som i praktiken varit Myanmars demokratiska ledare under det senaste decenniet, har fått kritik från utlandet för att hon inte förhindrat övergreppen på folkgruppen rohingya. Hon har också fått kritik från vissa företrädare bland etniska grupper som tycker att hon svikit sina löften till dem. Lian Sakhong, som har arbetat nära henne, tar Aung San Suu Kyi i försvar.

– Människor kritiserar henne utan att förstå hur lite makt hon haft, säger han.

Trots att landet haft en demokratiskt vald regering så har militären behållit en stor del av kontrollen.

– Hennes strategi var att i stället för att utmana militären så skulle hon sakta underminera deras makt, steg för steg. Det har människor inte förstått utan i stället varit snabba att kritisera henne, säger han.

Trots att han kan se orsakerna till kuppen blev han ändå överraskad när militären slog till i början av februari.

– Landet gjorde framsteg, människor gladdes åt frihet och ekonomisk tillväxt. Jag trodde inte militären skulle vara så idiotisk att den ville ta landet tillbaka till medeltiden, säger han.

Lian Sakhong har nu utsetts till minister i den exilregering som bildats. Han ansvarar för frågor som rör den federala unionen. Exilregeringen uppmanar till civil olydnad, men organiserar också ett militärt motstånd där flera etniska gerillagrupper deltar.

Kan inte det skapa en farlig upptrappning av våldet?

– Militären är oerhört brutal och vi måste försvara oss själva. Brutaliteten beror inte på oss utan på militären, säger han.