Såren från kriget i Ukraina spred kyla i Tyskland

Det var skratt, samtal och mycket välvilja när kristna från hela världens möttes under generalförsamlingen i Karlsruhe. Men under ytan fanns också konflikter och misstro, för att inte säga hat, hos somliga av deltagarna. Delegaterna från den ryska ortodoxa kyrkan och de från den ukrainska ortodoxa kyrka som är knuten till patriarken i Konstantinopel, gjorde allt för att undvika varandra.

- Vi har inget att diskutera med dem. Även om någon av dem inte skulle stötta kriget så kan han inte uttrycka det öppet, för då kan de inte återvända till Ryssland, säger prästen Rostyslav Vorobii.

Vakhtang V. Kipshidze, som är talesperson för den ryska delegationen, hade inte något till övers för den andra sidan.

- Vi kommer inte att ha någon dialog med den icke-kanoniska kyrkan, för den kyrkan har tagit över våra församlingar med våld, säger han till Sändaren.

Djup konflikt mellan ortodoxa kyrkor

Splittringen mellan ryska och ukrainska ortodoxa påverkas förstås av det krig som pågått sedan 2014, då ryska trupper invaderade Krim och östra Ukraina, men får också näring av djupa motsättningar i den ortodoxa världen. Många ortodoxa församlingar i Ukraina har traditionellt varit en del av Moskvapatriarkatet men 2018 bildades den ortodoxa kyrkan i Ukraina, som en sammanslagning av flera ortodoxa kyrkor.

Den nya kyrkan bröt med Moskva och vändes sig till patriarken i Konstantinopel. Sedan det fullskaliga anfallskriget inleddes har ännu fler församlingar bytt lojalitet från Moskva till Konstantinopel, något som ses som ett förräderi av den ryska ortodoxa kyrkan. Det är därför som Vakhtang V. Kipshidze är så kritisk.

- Det är en minoritetskyrka som stöttas av nationalistiska krafter redo att förtycka andra ortodoxa troende.

Den rysk-ortodoxa kyrkan förmedlar alltså ungefär samma bild som den ryska staten, att rysktalande i Ukraina hotas av aggressiva nationalister. Att kyrkan på detta sätt går hand i hand med staten har fått hård kritik, och inför generalförsamlingen fanns det röster som ville se den rysk-ortodoxa kyrkan utesluten. Vakhtang V. Kipshidze tycker det är viktigt att Kyrkornas världsråd inte används i politiska syften, och han menar att de känner sig välkomna.

- Vi uppskattar den vänliga atmosfären och dialogen med andra kyrkor. De är väldigt intresserade av våra ståndpunkter i relation till konflikten i Ukraina.

Kritik från den tyske presidenten

När den tyske presidenten Frank-Walter Steinmeier talade under inledningen av generalförsamlingen var han dock mycket tydlig i sin kritik av det ryska anfallskriget, något som upprörde den ryska delegationen.

- Vi hörde hur Steinmeier närmade sig frågan, det var ett politiskt sätt att utöva påtryckningar på kyrkan. Kyrkan är inte en politisk kraft.

Men den rysk-ortodoxa kyrkan är ju en politisk kraft i Ryssland?

- Vad menar du med det?

Ni kan ju influera politiken i Ryssland?

- Det klart att varje europeisk kyrka kan influera människor. Men vår kyrka har inte representanter i parlamentet eller i exekutiva funktioner, så vi är separerade från staten. Självklart har vi auktoritet i vårt samhälle, men vi använder det inte som ett politiskt verktyg. Angående konflikten i Ukraina, vad förväntas media och politiker i väst av oss? Jo, att vi ska bli en politisk opposition.

Många kristna i Sverige förstår inte varför den rysk-ortodoxa kyrkan inte höjer sin röst mot kriget. Istället får vi se hur präster välsignar vapen och soldater.

- Om du talar om att välsigna vapen så är det en gammal europeisk tradition som kommer från att korsriddarna välsignade sina svärd. Och du har präster i militären i USA, Tyskland och säkert Sverige också. I Sovjet var det förbjudet, men efter Sovjets kollaps så har det förändrats och vi har lyckats att återupprätta en europeisk tradition.

Du förstår inte att det kan upplevas stötande?

- Präster undanhåller aldrig andlig vägledning. Präster gör att soldater agerar mer medmänskligt. För militär konflikt är inte något gott, det är ett tillfälle då varje person behöver andlig vägledning, säger han.

- När vi välsignar så är det inte metallen vi välsignar utan människor. Vi har inte heliga svärd eller missiler som i hedendomen. Om du tar vapen i din hand så ska du agera på ett kristet vis, under alla omständigheter.

I Sverige har vi hört hur den ryska militären agerar i Ukraina. Reflekterar militärens agerande alltså andligheten i den ryska ortodoxa kyrkan?

- Sådana historier i media måste du alltid kolla upp. Det jag kan säga är att de soldater som är kristna, de kommer inte att utföra krigsbrott. Vi gör vårt bästa för att ge vår armé andlig vägledning. Vi vet också att vi befinner oss i ett informationskrig, och många krafter vill anklaga den ryska armen för krigsbrott. Men Amnesty pekade på att ukrainska armen utför krigsbrott.  Jag vet hur ryska soldater uppträtt mycket medmänskligt mot civila och krigsfångar, säger Vakhtang V. Kipshidze.

De sjunger Kremls sånger

Rostyslav Vorobii är präst i Kiev och han skrattar högt när han får höra att den ryske representanten sagt att den rysk-ortodoxa kyrkan inte har någon politisk makt.

- De sjunger den sång som kommer från Kreml. Jag hade aldrig trott att den rysk-ortodoxa kyrkan skulle agera annorlunda. Det enda som överraskat mig är om de faktiskt skulle handlat i enlighet med evangeliet, säger han.

Den ukrainska ortodoxa kyrkan är ännu inte medlemmar av Kyrkornas världsråd, eftersom sådana försök blockerats av den ryska ortodoxa kyrkan. Men nu verkar kyrkan få ett snabbspår in i gemenskapen.

- Vi känner oss välkomna här i Kyrkornas världsråd, de stöttar och ber för oss. Vi är också tacksamma för allt som våra partners i väst bidrar med, som vapen. Men det kristna stödet är ovärderligt, säger han.

Vill ha större tydlighet

Hur den ryska-ortodoxa kyrkan ska hanteras har varit en känslig fråga för ledningen i Kyrkornas världsråd. Kyrkan har flest antal medlemmar inom organisationen och också stöd av andra ortodoxa kyrkor. I inledningen av kriget hade därför Kyrkornas världsråd svårt att enas kring uttalanden. Rostyslav Vorobii säger också att han inte var nöjd med dessa uttalanden.

- Vi skulle önska att Kyrkornas världsråd vore mer fokuserade och tydliga. Det skulle kanske inte påverka kriget direkt, men Kyrkornas världsråd är en inflytelserik organisation och om kyrkorna tar till sig ett budskap så kan somliga regeringar och politiker också ta intryck.

Tycker du att den ryska ortodoxa kyrkan ska uteslutas?

- Min personliga åsikt är att de inte ska uteslutas, men jag tycker att Kyrkornas världsråd borde markera mycket tydligare och fördöma när till exempel när patriarken Kirill välsignar kriget. För ingen sann kristen kan välsigna när barn och civila dödas.

Tror du att ni någon gång i framtiden kommer att kunna leva tillsammans?

- Det går inte att ställa den fråga nu. Kan du tänka dig att omfamna en mördare medan brottet pågår? Vi är kristna och vi ska förlåta, men vi är också bristfälliga människor. Personligen skulle jag kanske vilja det någon gång, för jag vill fred med alla, men genast när jag tänker det så ser jag bilder för mitt inre med alla mördade, alla barn som blivit föräldralösa och våra förstörda städer. Det kommer dröja decennier och generationer innan Ukraina kan tänka sig att förlåta. Och vi kommer aldrig att glömma.