Equmeniakyrkan har just avslutat årets kyrkokonferens, en mötesplats där demokratin vibrerar i motioner och debatter. Alltifrån Sändarens framtid till Equmeniakyrkan som en kärnvapenfri zon har lyfts. Strax innan helgens konferens hade Svenska kyrkan sitt kyrkoval och för alla oss som älskar politik och debatter går det redan nu att börja spana mot september 2026 när Sverige går till val.
Vi går in i ett valår i en tid då demokratin på olika sätt utmanats och är på tillbakagång i världen. De demokratiska länderna utgör nu en minoritet i världen och yttrandefriheten minskar globalt. Även i Sverige märker vi av det, med ökad polarisering och en allt hårdare politisk retorik.
”Ingen låtsas att demokrati är perfekt eller allvis. Det har faktiskt sagts att demokrati är den värsta regeringsformen utom alla de andra som har prövats då och då.” Dessa ord ska ha sagts av Winston Churchill. Kanske känns de extra relevanta nu, när demokratin ifrågasätts på många håll.
Bland unga har också intresset för samhällsfrågor och politik minskat parallellt med att deras mediekonsumtion har förändrats, allt fler tar del av nyheter via sociala medie-plattformar och följer olika influencers som mer eller mindre indirekt förmedlar politiska budskap. En naturlig konsekvens av det blir att mycket av mediekonsumtionen sker i olika filterbubblor.
Det finns anledning att fundera kring hur vi som kyrka och förening vill fortsätta att bygga demokrati i det samhälle vi möter idag. Kan vi agera annorlunda för att nå fram till unga som i sin mobil har både influencers och filterbubblor som kan säga något helt annat än det vi arbetar för? Det finns exempelvis ungdomsrörelser som har stor närvaro på plattformen Tiktok för att därigenom nå fram till ungdomar där de befinner sig.
Vi i Equmenia ser fram emot vår riksstämma i november, vår största demokratiska mötesplats och högtidsstund. Jag har tidigare år blivit rörd och förundrad över hur många ungdomar som kommer på våra stämmor med engagemang och vilja att påverka Equmenias framtid. Samtidigt skulle vi utifrån antalet föreningar vi har i Sverige kunna vara tredubbelt så många på plats. Målbilden är att ett engagemang i Equmenia kan vara en avgörande del i att en ung människa får växa i både kunskap och engagemang.
Equmenia och Equmeniakyrkan behöver kunna tänka nytt kring hur vi utvecklar det demokratiska engagemanget i vår tid. Att vilja, orka och våga testa nya vägar, utmana det vi tar för givet och att ha öronen mot marken. Jag tror detta behövs lokalt, regionalt och nationellt. I mångt och mycket så ser våra årsmöten, vårt sätt att kommunicera och vår administration ut som den gjort under lång tid.
Här tror jag det finns utrymme att testa nya former för att kanalisera engagemang på nya sätt. För är det något som vi ska ha klart för oss så är det att det nya tidevarv vi lever i kräver att vi agerar på smarta sätt för att fortsätta bygga demokratiskt engagemang nu och i framtiden. Att se till att inte bara göra det minsta möjliga utan inse att vi alla behöver anstränga oss för att fler får lära sig demokratins kärna, att ens röst gör skillnad.
