Efter mer än 50 år som evangelist är Carl-Olov Hultby fortfarande övertygad om vad som är kyrkans viktigaste uppgift. Former kan förändras och gamla mötesformer försvinna – men Jesus håller också för framtiden.

Istället för att ta in vikarier så väljer Sändaren att låta pulsen i utgivningen gå ner lite under veckorna 29-32 när det är semester...

HÖNÖ. Efter femton år som pastor började Erik Andersson fråga sig vad han egentligen hade satt sin tillit till. I Ark i Köpenhamn har erfarenheter av bön, sjukdom, helande och nya sökare förändrat både hans ledarskap och hans syn på framtidens kyrka.

För Elin Alm är framtidens kyrka inte i första hand en fråga om nya metoder eller organisationsformer. Hon drömmer om en kyrka där människor bär varandra genom livets svåraste stunder, där olikheter får plats och där gemenskapen blir ett konkret uttryck för Guds omsorg.

I snart ett halvt sekel har Carl-Olov Hultby rest som evangelist med ett enda ärende: att presentera Jesus. När den snart 80-årige förkunnaren återvände som kvällstalare på Hönökonferensen hyllades han av två av dem han själv varit med och format. Nu vill han lämna plats åt andra – utan att sluta så länge Gud öppnar nya dörrar.

Under Hönökonferensens första helg återkom samma grundton från talarstolen: den kristna tron börjar inte med prestation utan med en inbjudan – och fortsätter med en förvandling av människans inre.

När uppmärksammade brott snabbt blir argument för redan färdiga politiska slutsatser riskerar både rättsstaten och det offentliga samtalet att förlora något viktigt.

När allt yngre barn döms för grova våldsbrott förbereder sig Kriminalvården för att ta emot 14-åringar bakom låsta dörrar. Men under ett seminarium i Almedalen handlade den kanske viktigaste frågan inte om murarna – utan om vilka vuxna som finns kvar när barnen en dag ska tillbaka ut i samhället.