Regnet vräker ner såpass över Equmeniakyrkan i Kaxholmen att man hade kunnat tro att det är Första Mosebok som tragglas därinne och att himlen bestämt sig: »När de är framme vid Noa och hans ark så ska jag bidra med lite gestaltning.«
Men så är inte fallet, det är Markusevangeliet och dess sexton kapitel som håller på att repeteras. Texten ska läras utantill, och därtill måste det kluras på hur den bäst levereras så att lyssnarna får med sig innehållet på bästa sätt.
– Jag var och lyssnade till Roger Storm i slutet 1990-talet när han gjorde samma sak, och minns att jag tänkte: En dag vill jag göra samma sak.
Och nu är det snart dags, i slutet av september är det urpremiär på Elmia i Jönköping för ”Här börjar evangeliet”, vilket kommer från startmeningen i Svenska Bibelsällskapets pilotversion av Markusevangeliet från kommande NT26. Det är den text som Niklas Hallman nu håller på att lära sig.
– Man kan tänka att det borde bli extra svårt att lära sig eftersom man har en relation till tidigare version och kan mycket av den utantill, och så är det möjligen. Å andra sidan kan man vända på det och konstatera att ingen av dem som lyssnar kan kontrollera – de har ju inte hunnit lära sig den än, säger han och skrattar.
Men, innan vi går vidare: Vem är Niklas Hallman egentligen? Kortversionen: Tidigare ledare för organisationen Kings Kids; pastor i Gränna Pingst; musiker och låtskrivare vars mest kända sånger troligtvis är ”Spikarnas lovsång”, ”Ett mästerverk” och ”Ett har jag begärt”. Van vid estraden med andra ord, men egentligen ingen teaterbakgrund vilket hade varit en tillgång nu.
– Musikaler har jag varit med i så visst sådant agerande har jag gjort, men detta är ju mer och något annat. Därför är jag glad att jag inte gör detta helt ensam.
För även om Hallman kommer vara själv på scenen så har han hjälp i utformningen av föreställningen. Frida Hellsing, till vardags pastor i Equmeniakyrkan Kaxholmen, har stor erfarenhet från teaterns värld och är regissör för ”Här börjar evangeliet”. Därtill finns även en scenisk dramaturg, Ludwig Rosengren, men hen är inte på plats just denna repetitionsdag.
– Skådespelaren Roger Storm gjorde sin version av Markusevangeliet väldigt sparsmakad, med enbart två ljusstakar på scen har jag för mig. Vi vill att det ska vara mer – lite rekvisita, lite filmisk bakgrundsmusik ibland – men det får inte bli för mycket. Det är viktigt att det är ordet som är i centrum. Vi brukar säga att föreställningen är tänkt att vara varsamt illustrerad, säger Niklas Hallman.
Frida Hellsing fyller i:
– Det blir en utmaning, det är ändå två akter i sammanlagt cirka två timmar som publiken ska lyssna. Det gäller att hitta en god dynamik, för att hålla uppe intresset behövs ett gott levandegörande av bibeltexten, säger hon.
– Enkelt är det inte, som när Jesus talar i liknelseform, exempelvis, där Niklas berättaren av Markusevangeliet som spelar Jesus som i sin tur berättar en liknelse… det är många lager som man vill inte ska bli röriga utan klara och tydliga för åhörarna, säger Frida Hellsing.
Under det närgångna arbetet med Markusevangeliet har det blivit uppenbart för dem hur mycket känslor som ryms i texterna: Ilska, upprördhet, glädje, frustration… Alla de svängningarna och känslolägena vill de försöka få med sig in i gestaltningen.
Pilotöversättningen av Markusevangeliet finns ju släppt, men få – om en någon – har läst den mer än dig, Niklas. Så hur är den?
– Jag tycker om den, och rent allmänt är det uppfriskande med en ny översättning eftersom det tenderar tydliggöra sådant man tidigare blivit blind för.
Vad hoppas du att föreställningen ska generera?
– Vi har testat några korta utdrag hittills, exempelvis här i kyrkan under påsken, med väldigt vacker respons. Det är något annat att få texten presenterad på detta sätt, dessutom i en ny översättning. Det satte igång frågor: ”Står det verkligen så, vad innebär egentligen det?”, vilket kändes väldigt fint. Det är en tydlig drivkraft för mig med föreställningen – att den ska stimulera bibelläsningen och bibelfrågorna samt väcka förnyad nyfikenhet på Jesus.
Två tillfällen, 20-21 september, är inbokade. Vad händer sen?
– Det finns tankar och drömmar om en turné, att ta föreställningen ut till andra orter och platser. Det erbjudandet finns, och sen får vi se vad det landar i.
Det säger Niklas Hallman, vars beskrivning ovan i texten inte är heltäckande. Till vardags arbetar han nämligen inte inom kyrkan för närvarande utan som mustmästare på Rudenstams bär & frukt som ligger ett par äppelkast från Equmeniakyrkan i Kaxholmen. Rudenstams är omtalade för mycket, inte minst för sina olika äppelmust-sorter som Hallman de senaste sju åren varit ansvarig för utveckligen av.
Kanske är det just i händerna på en sådan man, med bevittnat god smak och vidareutveckling som passion, som Markusevangeliet ska anförtros?
