Lovisa Almén arbetar som pastor i Betlehemskyrkan Göteborg med särskild inriktning på unga vuxna och studenter. När hon i podden “På jakt efter framtidens kyrka” beskriver sin längtan framåt återkommer hon till en grundläggande önskan: att människor ska känna att de får höra till.
Den längtan har vuxit fram ur de berättelser hon möter i sitt arbete som pastor och i själavårdande samtal.
– Jag har hört människor berätta att de inte får vara ledare för att de bor sambo, är kära i någon av samma kön eller har uttryckt en annan åsikt än församlingens ledare. Det gör mig väldigt bekymrad. Jag längtar efter en kyrka där sådant inte förekommer, där alla känner att de platsar och får vara med.
En signal som sänker axlarna
I Betlehemskyrkans foajé finns både en prideflagga och Regnbågsnyckeln, en märkning som visar att församlingen arbetat med frågor om hbtq och inkludering. Lovisa Almén upplever att markeringarna skapar trygghet även för andra än hbtq-personer.
– Många väljer den här kyrkan just för att den är inkluderande. I princip alla känner någon hbtq-person, oavsett om de vet om det eller inte. När människor kommer till en kyrka där alla får vara med tycker jag mig se att mångas axlar sänks. Det sänder en signal om att här är alla lika värda och lika välkomna.
Själv växte hon upp i ett kyrkligt sammanhang där hon fick lära sig att homosexualitet var fel. Under pastorsutbildningen började hennes hållning förändras. Teologistudierna och mötet med människors erfarenheter gav henne en annan bild av både Bibeln och Gud.
– Ju mer jag läste, desto mer kärleksfull blev min bild av Gud. När jag sedan lärde känna människor som brottats med de här frågorna och hörde hur de hade behandlats, framför allt av andra pastorer, blev det ganska enkelt för mig att kämpa för hbtq-personer. Många vittnar om att de aldrig har känt sig dömda av Gud, men däremot av kyrkan. Det säger någonting.
Tron måste få rymma tvivel
Men inkludering handlar enligt Lovisa Almén inte enbart om sexualitet eller samlevnadsform. Det handlar också om att skapa utrymme för människor som tvivlar och inte har färdiga svar.
– Jag tror att det är superviktigt att tvivla och våga ta fram de tankar som känns jobbiga. En tro utan tvivel kan snarare bli farlig, när man inte vågar brottas med Gud. Gud tål att vi vrider och vänder, är arga och frustrerade. Jag tänker mig en Gud som vill vara med i tvivlet och nästan hejar på när vi funderar över vad vi faktiskt kan stå för och tro på.
Hon oroas samtidigt av berättelser från unga människor som upplever att de inte är tillräckligt kristna. Genom sitt Instagramkonto får hon meddelanden från personer i olika delar av landet som dragit sig undan från kyrkan eftersom de inte upplever att de passar in.
– Det är fantastiskt när människor lär känna Jesus och vill följa i hans fotspår. Men det blir inte lika fantastiskt när en extrem radikalitet följer med och andra börjar känna att de inte är tillräckligt kristna. Kyrkan får inte vara en plats där vi mäter tro. Det bör inte vara en tävling eller hierarki där några tror sig vara mer troende än andra.
Hon jämför den nyfunna tron med en förälskelse. Intensiteten kan vara stark i början och sedan övergå i något djupare utan att kärleken för den skull har blivit svagare.
– Pastorer behöver ta hand om unga människor som blir sådär pangkristna och hjälpa dem framåt. Vi kan bejaka att tron är livsviktig för dem, men samtidigt hjälpa dem att inte döma andra. Man får vilja följa Jesus helhjärtat, men man får inte trampa andra på tårna för det.
Människan före lagen
För Lovisa Almén innebär en levande bibelsyn inte att texterna har ett enda självklart budskap i varje fråga. Bibeln behöver läsas i sitt historiska sammanhang och tolkas med ödmjukhet.
– Jag försöker vara noga när jag predikar med att säga att så här går det att tolka texten. Det blir farligt när någon säger: Så här är det, så här säger Bibeln, det här är sanningen. Vi kan tolka, försöka peka på vad vi tror och se hur Jesus levde sitt liv. Bibeln har så många lager, och när vi vågar gräva vidare kan vi upptäcka nya perspektiv.
I evangeliernas berättelser ser hon hur Jesus gång på gång möter dem som andra vill hålla på avstånd och låter människans behov väga tyngre än en rigid lagtillämpning.
– Jag tror att vi kan förlora oss själva om vi blir så upptagna av att göra rätt att vi glömmer att älska vår nästa. Jesus sätter alltid människan före lagen. Vi kommer att göra fel eftersom vi är människor, men nåden är fundamental i den kristna tron. Kyrkans uppgift är inte att säga att någon inte är tillräckligt kristen eller inte får vara med, utan att älska Gud, sig själv och sin nästa.
Denna text är AI-generad utifrån en transkribering av ett poddsamtal mellan Carl-Henric Jaktlund och Lovisa Almén. AI har fått i uppdrag att skapa en artikel som speglar samtalet. Texten är inte tänkt som en ersättning till podden utan som ett komplement. Vill du veta mer kring vad Lovisa Almén tycker eller undrar kring något som känns lite för kortfattat i denna text? Lyssna till podden! Du hittar den här på hemsidan på Spotify eller andra platser där poddar finns.
