”Scouting är en plats där man blir sedd”

Scouting är mer än knopar och stormkök – det är ett sätt att leva och växa tillsammans. I Flötemarken, i bohuslänska Bullarebygden, har åtta scoutkårer från Lysekil, Bengtsfors, Ucklum, Stenungsund, Smögen, Kungälv, Ed och Mellerud samlats för några intensiva försommardagar fyllda av samarbete, äventyr och friluftsliv. Sändaren har träffat en ledare och tre tonårsscouter från Lysekils Equmeniascouter – Urban, Wilda, Amelia och Noelia – som berättar vad det är som gör scouting så speciellt. Först ut är Urban Hansson, scoutledare:
– Scouting är inte bara en hobby, det är en del av mitt liv. Jag har varit scout sedan tioårsåldern, och ledare sedan jag var 15. Jag drivs av att barn och unga ska känna sig sedda.

Han minns sitt första läger 1975 i Liared, och har sedan dess varit med hela vägen. För
honom är scouting också en plats där Equmenias kristna grund blir verklig.
– Det märks i gemenskapen, i våra andakter med bibeltexter och sånger. Det handlar inte om att pracka på någon något, utan om att skapa trygghet och så ett frö. Att möta barn och unga på deras villkor. Där finns scoutingens styrka.

Kreativt och lekfullt lägertema

Lägret heter Pannkakstårtan 2025 och är inspirerat av berättelserna om Pettson och Findus. Den röda tråden uppskattas av både barn och vuxna. Det är mycket kreativitet, uppfinningsrikedom och problemlösning. Ett av uppdragen från Pettson och Findus går ut på att hjälpa hönorna att flyga med hjälp av en katapult. Runt om i lägret har scouter, ledare och föräldrar därför klurat, ritat, konstruerat och byggt både katapulter och hönor med stort engagemang och mycket fantasi. Med spänning och under högljudda rop är det sedan dags för hönorna att flyga. Det blir luftfärder av olika slag: högt, lågt, kort och långt.

Scouterna får välja mellan en mängd olika aktiviteter, något som skapar variation och gemenskap över avdelningsgränserna. Även här inspirerar berättelserna om Pettson och Findus eftersom de är både påhittiga och finurliga. Bland aktiviteterna finns möjligheten att bygga och flyga drakar: en färgglad och lekfull utmaning som kräver både kreativitet och tålamod. En annan populär aktivitet är att bygga sin egen pilbåge och sedan testa den på en särskild skjutbana. Det finns också chans att uttrycka sig konstnärligt genom att skapa vykort med hjälp av en snurrande manick och lite färg. Att bygga höga konstruktioner eller förfärdiga raketer med hjälp av PET-flaskor är andra projekt, och skratten ekar över lägerområdet när raketerna med ett fräsande skjuter iväg med imponerande fart.

Samtidigt pågår ett gemensamt pärlprojekt under hela lägret. Genom att byta till sig pärlor i olika färger från scouter i andra kårer, uppmuntras alla att ta kontakt med nya människor och knyta vänskapsband över avdelningsgränserna. Resultatet blir inte bara nya bekantskaper, utan också ett färgglatt pärlhalsband som ett minne från dagar fyllda av gemenskap, kreativitet och upptäckarlust.

Vänner för livet

En höjdpunkt är förstås spårningen, en äventyrlig vandring genom skog och mark, där scouterna får lösa kluriga uppgifter och samarbeta. Vid en station hittar vi Wilda Färg, 15 år, från Munkedal, i full färd med att instruera scouterna inför en dramatisk utmaning som involverar Findus, Gustavssons tjur och en stege. Alla vet att det är en lek, men det blir ändå väldigt spännande när tjuren vaknar och närmar sig patrullen med en lätt galen blick.
Wilda berättar hur hon började i scouterna när hon gick i trean efter tips från sina föräldrar. Idag är hon med i Lysekils scoutkår.
– Min syster och jag fick prova på en gång och sedan besökte vi ett scoutläger. Det var något med hela stämningen som gjorde att det kändes helt rätt.

Nu, flera år senare, säger hon att det bästa är just gemenskapen och tonårssamlingarna. Det är skönt att få hänga med andra i samma ålder, skratta och bara vara. Just där, i tonårsträffarna, har också nya vänskaper börjat.
– Jag träffade några från Kungälv förra året, just här i Flötemarken. Nu åker jag till dem nästan varannan fredag på deras tonårsträffar. Vi har blivit ett kompisgäng. Jag har fått vänner för livet.
Snart ska hon gå ledarutbildningen Ska’ut – något hon ser fram emot.
– Ja, jag vill bli ledare. Scouting har gett mig så mycket: trygghet, glädje och en massa nya vänner.
Wildas tvillingsyster Amelia beskriver scouterna som något mer än en aktivitet. Det är ett sammanhang.
– Om man har en bra gemenskap blir det mycket lättare att göra saker tillsammans, säger hon.

Hon berättar om utmaningen i att bygga upp lägret innan regnet kom – något som patrullen klarade med god marginal. Favoriten är lägerbålen, men också de enkla sakerna: hänga med kompisarna, lösa praktiska problem och känna sig delaktig.
– Jag vill nog också bli ledare en dag. Men först vill jag samla mer erfarenhet som scout.

En trygg plats

Noelia Rodriguez Löwenmark, 16 år, började i scouterna när hon flyttade till Sverige, men hade tidigare varit med i en mer hantverksinriktad scoutgrupp i Spanien. Idag älskar hon att få vara ute flera dagar i rad, borta från vardag och familj.
– Det är speciellt att bara få vara med sin patrull. Vi bygger vårt eget kök, sover i tält och löser saker tillsammans. Det är inte som i friidrott eller dans där det handlar om resultat. Här handlar det om gemenskap.

För Noelia är det viktigt att poängtera att man inte måste känna någon för att börja i scouterna.
– Man klickar med folk. Alla är så välkomnande. Det är en trygg plats. De vänner jag har fått här är inte bara tillfälliga bekanta. Vi går inte i samma skola, men vi ses ändå. Det är riktiga vänner.
Under årets läger har Noelia varit med och deltagit på lägerbålet, inte bara som åskådare utan som aktiv deltagare på scenen.
– Jag gillar sång och drama, så det är kul att få vara med och bidra. Det blir en speciell stämning runt elden.

Scoutrörelsen har vuxit med nästan 30 procent i Sverige de senaste tio åren. Både Urban och ungdomarna har sina teorier om varför.
– Vi blir allt mer stillasittande. Scouting erbjuder något praktiskt, verkligt och socialt, säger Urban.
Wilda och Noelia tror också att pandemin spelade en roll.
– Många upptäckte hur fint det är att vara ute. Och kanske ville föräldrar att deras barn skulle få något mer än bara skärm och ensamhet, säger Noelia.
Amelia ser också en annan sida:
– Man lär sig saker som faktiskt kan vara bra att kunna – göra upp eld, laga mat, känna igen växter. Det är en sorts beredskap.

En plats att växa i – för livet

Oavsett varför man kommer till scouterna – för äventyret, vännerna, naturen eller viljan att göra skillnad – så är det tydligt att det finns något djupare här.
– Vi bygger gemenskap. Vi bygger självförtroende. Och vi bygger människor, säger Urban.
Det märks – inte minst i hur Wilda, Amelia och Noelia talar om sina upplevelser. Här formas inte bara minnen för livet, utan också unga människor med vilja, värme och framtidstro.

_{Scouting i Sverige
Scouting blir alltmer populärt och har vuxit med nästan 30 procent under senaste tioårsperioden. Idag är hela 83 236 personer är medlemmar i en svensk scoutkår.
Samtidigt som allt fler oroas över stillasittande livsstil och psykisk ohälsa bland barn och unga växer intresset för scouterna. För många är det framför allt gemenskapen och äventyren i naturen som lockar. Inom riksorganisationen Scouterna ingår Frälsningsarméns scouter, Equmeniascout, KFUM Scout, Nykterhetsrörelsens scoutförbund och Salt Scout.
Källa: Scouterna}

_{Scouting i världen
Totalt finns det 60 miljoner scouter i världen. Det finns möjlighet att delta i internationella läger och evenemang. Anmärkningsvärt är att 11 av de 12 som har landat på månen har varit scouter.
Källa: Scouterna, Wikipedia}

_{Några kända scouter
Bear Grylls, äventyrare, vildmarksexpert och TV-personlighet
Kung Carl XVI Gustaf, konung av Sverige
David Beckham, fd fotbollsspelare, modeikon
Paul McCartney, sångare, kompositör
Neil Armstrong, första människan på månen
Lasse Åberg, konstnär, filmregissör, skådespelare
Källa: Wikipedia och Scoutwiki}