Därför sjunger vi gospel

Sex av deltagarna i körprojektet i Sotenäs pastorat berättar om varför de deltog och vad det gett dem.

– På något märkligt sätt blir man inte sig själv när man sjunger i kör, utan man blir en del av något stort som är svårt att beskriva. Det är en väldigt behaglig och skön känsla. Och en del säger att de inte kan sjunga, men jag tror att de flesta kan nog det på något sätt.
Nils Bergdahl

– Jag älskar att sjunga och gospel är fantastiskt. Jag känner glädje, gemenskap och en inneboende styrka. Det handlar om både rytmen och innebörden. Det lyfter. Och det är faktiskt mycket enklare än vad man tror.
Annika Åberg

Jag brukar inte sjunga; det här är faktiskt första gången. Jag fick en inbjudan och tänkte att det var kul att prova någon nytt, och det var superkul. Man blir jätteglad av att sjunga tillsammans. Man känner sig upprymd och nästan euforisk. Det spelar ingen roll om man
sjunger jättebra eller mindre bra, för det låter bra när alla sjunger tillsammans. Det är mäktigt.
Wilma Hedlund

– Det här är det roligaste man kan hålla på med, och att det kommer så många tror jag beror på att det verkligen är laddat med glädje i gospeln. Och det är inte gjort för bara de som alltid går till kyrkan, utan det är för oss alla här i byn. Och glada budskap brukar nå fram. Och det här är glatt budskap. Gospel är ju ett glatt budskap. När jag står där i kören känner jag mig som en liten viktig legobit i en legobyggsats. Man får sätta ihop de som passar ihop, så att det blir en helhet. Alla behövs för att det ska bli något helt.
Ing-Marie Christensson

– Jag är med och sjunger för att jag tycker det är jättekul. Jag blir glad. Ibland är jag nervös, men för det mesta känns det helt okej att stå där framme. Jag tycker att du ska våga prova och se hur det går, och ställ inte för höga krav på dig själv.
Alicia Johansson

Det jag gillar med att sjunga är att man får mycket känsla och man träffar nytt folk som man kanske inte hade träffat annars. Det är väldigt skönt att få ut sina känslor genom sång.
Lilly Hoglin

Katarina Schläger
Katarina Schläger
Katarina Schläger är frilansjournalist

- Annonser -

- Annons -

Läs mer

En bok för människorna i mellanrummen

366 texter, en för varje dag på året. I sin nya bok Mellanrum har pastorn och författaren Britta Hermansson samlat många års tankar om livet, tron, Dolly Parton, klimakteriet och allt däremellan. Nu väntar realeasefest och en Sverige-turné med 18 stopp.

Vi måste prata mer om kärlek, sex och samlevnad

Kyrkans undervisning om sex och samlevnad har alltför ofta skapat skuld och skam. Men svaret på det får inte bli att vi lämnar unga ensamma med sina frågor. Vi behöver våga tala om kärlek, sex och hållbara relationer, skriver psykologen Alf B Svensson.

Att stå kvar är inte att stå stilla

Långvariga relationer ger oss mod att ta nya steg. Det skriver Niklas Piensoho efter sin resa till Kongo-Brazzaville och reflekterar över ett missionsuppdrag där vi både delar med oss och själva är beredda att förändras.

När halloween knackar på hos pastorn

Djävulshorn och pumpor fyller butikerna. På förskolor och fritids förbereds utklädningsfester. Halloween närmar sig och i år infaller högtiden på samma dag som alla helgons dag. Sändaren har frågat tre pastorer, tillika föräldrar, hur de balanserar mellan skelett och gravljus.