När Bokmässan stänger fortsätter samtalen i kyrkan

Solidaritet, ondska och Bibeln som litteratur. När Bokmässan är i stan fortsätter programmet på kvällarna i Betlehemskyrkan i Göteborg.  I år vill kyrkan ge plats åt de stora frågorna och åt samtal där människor med olika perspektiv faktiskt lyssnar på varandra.

Bokmässan i BK har funnits i drygt 20 år och arrangeras tillsammans med Studieförbundet Bilda. I år är det dags igen den 25:e till 28:e september. Enligt Robert Eriksson, pastor i Betlehemskyrkan, har arrangemanget vuxit och etablerat sig allt mer under senare år.

– Kyrkan fylls kväll för kväll med både människor som bor i stan och bokmässebesökare. Eftersom vi har varit uthålliga hittar människor hit och uppskattar det som en sorts fortsättning på allt det man upplever på Bokmässan.

Årets program rör sig kring flera stora frågor. På torsdagen, en och en halv vecka efter riksdagsvalet, leder Robert Eriksson samtalet ”Vad hände med solidariteten?” med Joel Halldorf, America Vera-Zavala och Sverker Sörlin.

– Det var inte länge sedan gränser öppnades och murar föll, krigen blev färre och demokratierna fler. De senaste decennierna har utvecklingen på många områden gått åt rakt motsatt håll. Så frågan är väldigt angelägen. Men det handlar inte bara om vad som är politikens och kulturens roll, utan också om vad som är religionens och kyrkans roll i detta i framtiden.

Vill återvinna ordet solidaritet

Själv har han under sommaren läst böcker av de tre medverkande för att förbereda sig inför samtalet.

– Jag är väldigt nyfiken på vart samtalet tar vägen. Det är lite svindlande att när vi sitter där kommer vi troligen veta hur de närmaste fyra åren kommer att se ut. Vi ska samtala om någonting som alldeles nyligen har hänt och göra någon sorts eftervalsanalys. Samtidigt är jag mån om att vi får återvinna ordet “solidaritet” igen, som är ett kristet ord och som innehåller så mycket värdefullt, men som har tappats bort lite längs vägen.

På lördagen står en annan stor fråga i centrum. Då samtalar journalisten Anna Lindman, advokaten Viktor Banke och Ann Heberlein, doktor i etik och kulturskribent, om ondska.

– Det samtalet handlar också om nutiden, även om frågan på ett sätt är evig. Vi höjer straff, vi låser in. Det är så vi vill hantera våld och ondska på bred front i dag.

Liv Strömquist och Joel Halldorf samtalade år 2024. Foto: Betlehemskyrkan Göteborg/Evelin Nyberg

Fredagens program har fokus på Bibeln som litteratur och blir samtidigt en bokrelease för NT2026 tillsammans med Svenska Bibelsällskapet. Författaren Niklas Rådström, aktuell med romanen Judas hågkomster, möter språkvetaren Alva Dahl och kulturskribenten John Sjögren i ett samtal om Bibeln som litteratur. Det blir också musik av Emil Svanängen och psalmförfattaren Tomas Boström.

Helgen avslutas på söndagen med en litterär gudstjänst. Utgångspunkt är Marilynne Robinsons bok Genesis och Första Mosebok. Pastor Britta Hermansson samtalar då med kulturjournalisten Anita Goldman, teologen Andreas Nordlander och pastor Peter Halldorf om Robinsons bok och de frågor den väcker.

”Jätteviktigt att som kyrka ge någonting annat”

Att litteratur, samhällsfrågor och kristen tro möts är en viktig del av Bokmässan i BK. Robert Eriksson menar att kyrkan kan erbjuda något särskilt i en tid när både politik och religion polariseras.

– Vi vill försöka få människor att lyssna på varandra och föra ett samtal där vi inte delar upp oss som avsändare och mottagare, utan där alla på något sätt är mottagare av varandras perspektiv. Det tänker jag är särskilt viktigt i vår tid, att lyfta fram möjligheten att lyssna och tala till punkt och låta olika röster höras. När både politik och religion polariseras tänker jag att det är jätteviktigt att som kyrka ge någonting annat.

”Sverige – världens mest protestantiska land?”. Det var temat för samtalet med David Thurfjell, Katarina Barrling och Anna Lindman under Bokmässan i BK förra året. Foto: Betlehemskyrkan Göteborg/Evelin Nyberg

Samtidigt vill Betlehemskyrkan vara tydlig med sin identitet som kyrka. 

– Vi sticker inte under stol med att vi är kyrka. Vårt perspektiv är att det kristna budskapet lyser igenom, om det så handlar om ett samtal om Bibeln, ondska eller solidaritet. Vi har vår grund och våra rötter när vi pratar om detta.

Robert Eriksson tror också att själva kyrkorummet påverkar samtalen. Han upplever att många som annars kanske skulle gå in hårdare i debatter blir mer noggranna med både lyssnandet och orden när samtalen förs i en kyrka.

– Det är inte bara en scen, utan ett rum där människor möts, firar gudstjänst, bryter bröd, men också för samtal. Ett rum som på något sätt är betydligt större än vi själva.

En bokmässa för barn

Under lördagen arrangeras också Barnens bokmässa. Barn mellan fyra och tolv år bjuds in till bland annat högläsning, öppen scen, bokbinderi, poesi och pyssel. Barn över nio år får dessutom vara med och skriva och spela in en låt tillsammans med musiker och pedagog.

– Det här är ett sätt för oss att låta barn upptäcka glädjen i läsandet och skapandet på olika sätt. Boken är ju någonting lite exotiskt i dag. Det är inte en självklarhet i dessa skärmtider.

Barn mellan 4 och 12 är välkomna på en egen bokmässa.

Även barnens dag hänger ihop med hur Betlehemskyrkan ser på sin roll.

– Som kyrka vill vi få vara en plats där man får skapa och göra det utifrån en sorts glädje och inte prestation. Det är en väldigt viktig sak för oss.

Sänker tröskeln till kyrkan

Efter över 20 år med Bokmässan i BK upplever Robert Eriksson att satsningen, och andra kulturella samlingar, bidragit till att göra Betlehemskyrkan till en plats som människor utan tidigare kyrkvana känner sig bekväma med att besöka. Förhoppningen är att den som kommer till kyrkan för ett kultursamtal också ska känna sig hemma i andra sammanhang.

– Vi vill alltid att det ska vara ärliga samtal mellan människor och, i gudstjänstens form, ett ärligt samtal mellan Gud och människa. Det är vår ambition oavsett om det är en kulturkväll eller gudstjänst. Förhoppningsvis känner man igen sig i tonen och i välkomnandet och är bekväm med att komma även på en gudstjänst eller en retreat.

Förra året samtalade Mikael Kurkiala, Amanda Lind, Karin Pettersson och Joel Halldorf utifrån temat ”Styrs vår framtid av nya gudar?”. Foto: Betlehemskyrkan Göteborg/Evelin Nyberg

Han nämner kyrkans retreatsöndagar som ett exempel. De har plats för 80 personer och är enligt Robert Eriksson alltid fullbokade. En stor del av deltagarna är ovana kyrkobesökare, trots att gudstjänsten är en del av dagen.

– Det är ett litet tecken på att människor är bekväma med att komma till oss även när det gäller själva navet i allt det som är Betlehemskyrkan – och det är gudstjänsten.

image_pdfLadda ner som PDF
AnnaSara Gotting
AnnaSara Gotting
AnnaSara Gotting är reporter på Sändaren, frilansjournalist och författare till barnboken Bertils kvällsbön.

Läs mer

Vem tror vi egentligen kan förändra Sverige?

Politisk makt kan förändra mycket, men långt ifrån allt. Jesus visar dessutom ett helt annat sätt att förstå makt och inflytande. Var sätter vi egentligen vårt hopp?

Forssmed och Shekarabi: ”Det här får Sverige aldrig tappa”

De står på varsin sida av blockgränsen men är överens om förvånansvärt mycket. I Immanuelskyrkan möttes Jakob Forssmed (KD) och Ardalan Shekarabi (S) i ett samtal om integration, klimat och ungas framtid – och om värdet av att kunna lita på sin politiska motståndare.

Det frikyrkliga stödet av Tidö börjar likna en självdestruktiv relation

Frikyrkliga har länge sett borgerligheten som en garant för kristna värderingar. Men efter fyra år med Tidösamarbetet har stöden minskat, konvertiter utvisats och SD-ledaren öppnat för att även frikyrkor ska kunna rivas. Vad krävs för att lojaliteten ska brista, frågar Micael Grenholm.

Har vi börjat tro för lite om kyrkan?

När valresultatet beskrivs som om Sveriges framtid står och faller med vem som får makten väcks en annan fråga: Vad tror vi egentligen om kyrkans betydelse?