Det är okej att stänga av nyheterna

Ingen bör blunda för vad som händer runt om oss utan tvärtom ta hand om vår värld och dess människor, men för att göra det behöver vi ibland stänga av nyhetsflödet. Det skriver Magnus Hagevi i veckans ledartext.

Har du varit med när en pastor säger något i predikan som upprör delar av den gudstjänstfirande församlingen? För en tid sedan gästade en pastor i yngre medelåldern gudstjänsten i min församling och predikade om vad som händer i världen och vad det gör med oss. Vi bombarderas av nyheter om den ena katastrofen efter den andra. Människor som har outsäglig sorg, svälter, lever i krig, flyr och dör når oss inte bara i tidningar och tv utan finns ständigt bara ett klick bort på mobilen.
Samma sak gäller den ena rapporten efter den andra om att klimatet förändrar den värld Gud älskar. Varje dag kommer nyheter om att demokratin tappar mark. Det gäller inte bara nyblivna och bräckliga demokratier utan det sker även i länder som många sett som den fria världens ryggrad.

Då säger pastorn att för att leva som människa så är det viktigt att bevara sitt hjärta och fylla det med Jesus kärlek. För att så ska ske så kan man av självbevarelsedrift ibland behöva stänga av nyhetsflödet. Då matas vi inte av ondska, oro och utmaningar, utan får istället möjlighet att fylla hjärtat med Jesus kärlek och vetskapen om att vi i evighet tillhör Jesus Kristus. Stäng av nyhetsflödet, tyckte han.

Visst sa pastorn att vi inte ska blunda för världsläget, men efter gudstjänsten pratade jag med några som hade varit med i ungdoms- och studentprotesterna i början av 1970-talet. De uttryckte en klar skepsis – för att inte säga ilska – mot budskapet i predikan. Även jag själv undrade om vi kristna ska stänga av från vad som händer i och med världen.

Fast jag har fått tänka om i efterhand.

För något år sedan rekryterade en spansk forskare mig till ett EU-finansierat forskningsprojekt. Uppgiften var att studera om universitetsstudenters psykiska hälsa och välmående försämras av att de tar del av nyheter. Vi är ännu inte klara, men vi har läst flera forskningsrapporter som menar att bland en del – speciellt ungdomar och unga vuxna – finns psykisk ohälsa, stress och ångest som är kopplat till ett stort intag av negativa nyheter. 

Människor löser sådana problem på olika sätt. En del undviker aktivt alla former av nyheter. ”News avoidence” (nyhetsundvikande) har blivit ett begrepp. Andra fångas av de negativa nyheterna och söker bekräftelse för sin upprördhet och nedstämdhet genom att aktivt söka upp fler nyheter som ökar upprördheten. En del fastnar i så kallad ”doomscrolling” (domedagsskrollande) då de, trots att det skadar deras psykiska hälsa, tvångsmässigt skrollar igenom flera negativa nyheter på mobilen, särskilt från sociala medier. De fastnar i en spiral av dystra eller oroande rapporter om krig, klimatkris, ekonomiska problem och annat.

I de forskningsrapporter som jag läst finns ett återkommande råd för att bryta spiralen: stäng av nyhetsflödet. Dels för att förbättra den psykiska hälsan, dels för att så småningom kunna återkomma till ett mer hälsosamt nyhetsintag. För precis som pastorn predikade bör ingen blunda för vad som händer utan ta hand om vår värld och dess människor, men för att göra det behöver vi ibland stänga av nyhetsflödet. Vid sådana tillfällen är det centralt vad vi ersätter nyhetsflödet med. Annars finns en risk att snart hamna i spiralen igen. 

Pastorns förslag var att ställa sig i flödet från Jesus kärlek. Där finns en uppgift för en framväxande kyrka.

image_pdfLadda ner som PDF
Magnus Hagevi
Magnus Hagevi
Magnus Hagevi är professor i statsvetenskap och ledarskribent på Sändaren.

Läs mer

Vem tror vi egentligen kan förändra Sverige?

Politisk makt kan förändra mycket, men långt ifrån allt. Jesus visar dessutom ett helt annat sätt att förstå makt och inflytande. Var sätter vi egentligen vårt hopp?

Forssmed och Shekarabi: ”Det här får Sverige aldrig tappa”

De står på varsin sida av blockgränsen men är överens om förvånansvärt mycket. I Immanuelskyrkan möttes Jakob Forssmed (KD) och Ardalan Shekarabi (S) i ett samtal om integration, klimat och ungas framtid – och om värdet av att kunna lita på sin politiska motståndare.

Det frikyrkliga stödet av Tidö börjar likna en självdestruktiv relation

Frikyrkliga har länge sett borgerligheten som en garant för kristna värderingar. Men efter fyra år med Tidösamarbetet har stöden minskat, konvertiter utvisats och SD-ledaren öppnat för att även frikyrkor ska kunna rivas. Vad krävs för att lojaliteten ska brista, frågar Micael Grenholm.

Har vi börjat tro för lite om kyrkan?

När valresultatet beskrivs som om Sveriges framtid står och faller med vem som får makten väcks en annan fråga: Vad tror vi egentligen om kyrkans betydelse?