Häromveckan publicerade organisationen Jesus Älskar HBTQ ett enkelt Facebookinlägg där de berättade om höstens kommande konferens i Stockholm. Datum, plats och en kort inbjudan, egentligen inget mer än så, mest en information om att konferensen blir av.
Inget mer behövdes för att kommentarsfältet skulle explodera.
”Satanister.”
”Falskt evangelium.”
”Satans kyrka.”
”Sjuka människor.”
”Så vulgärt, detta är en våldtäkt på Kristus”
Och så bibelord, mängder med bibelord och nästan enbart använda för att uttala domslut.
För tydlighetens skull: alla måste inte uppskatta konferensen eller dela dess teologi. Det är tillåtet att ha en annan åsikt, att vara kritisk och ha en annan syn på bibeltexterna än arrangörerna.
Men det finns en fråga som helt verkar falla bort för många som kommenterar:
Hur skulle jag själv vilja bli bemött?
Jesus uttrycker sig så här:
”Så som ni vill att människorna
ska göra mot er,
så ska ni göra mot dem.” (Luk 6:31)
Så sammanfattas en av kristendomens mest grundläggande etiska principer. Samtidigt är den ofta märkligt frånvarande när de största konflikterna utspelar sig i kommentarsfälten.
Om någon hade skrivit om en annan konferens som de själva älskar på samma sätt – kallat den satanisk, dess arrangörer falska och dess deltagare vilseledda – hade de då upplevt sig ha blivit behandlade såsom de själva önskar?
Troligtvis inte.
Det märkliga och tragikomiska är att många av kommentarerna handlar om vikten av att vara bibeltrogen. Det är en viktig ambition, men bibeltrohet handlar rimligen inte bara om vilka bibelord vi citerar, utan också om hur vi möter människor.
Jag skrev tidigare i år att en bibeltrohet som är skarp på exempelvis sexualetik men slö på Andens frukt inte är konsekvent. Att kärleken, ödmjukheten och Kristi sinnelag inte är ett trevligt tillägg till sanningen, utan en del av sanningen själv.
Utifrån det blev detta kommentarsfältet så talande, för den stora frågan är egentligen inte vad någon tycker om Jesus Älskar HBTQ:s konferens.
Den stora frågan är om vi själva skulle vilja bli bemötta på det sätt som vi bemöter andra.
Om svaret, med handen på hjärtat, är nej så borde kanske Romarbrevet, Korinthierbrevet eller någon annan bibeltext få stå på vänt lite till Lukasevangeliet 6:31 har lästs och begripits.
Inte därför att sanning är oviktig utan tvärtom just för att den är det, och för att den versen är en del av den sanning Jesus förmedlade. Argument och diskussioner har sin plats, men det har även bemötandet av andra.
