Mellan hägg och syren – en tid för bön

Häggen blommar och syrenen doftar. Det är dags att stänga, så gott det går, och vända sinnet mot något större. Kyrkan världen över befinner sig i en av årets mest intensiva bönetider – och vi är inbjudna att vara med.

Du känner väl till sägen om skomakaren som satte upp en skylt med texten ”Stängt mellan hägg och syren”? Det finns olika teorier om berättelsens ursprung, men det sägs att det var vanligt bland skomakare att ta en kort semester just mellan hägg och syren. Och där är vi nu, åtminstone i Stockholmstrakten. Och det sammanfaller i år med tiden mellan Kristi himmelsfärd och pingst.

I söndagens episteltext från Apostlagärningarna 1:12-14 kunde vi läsa om hur lärjungarna tillsammans med några kvinnor, Maria Jesu mor och hans bröder höll ihop under ständig bön, och det är bakgrunden till en världsvid bönetid, särskilt i de äldre kyrkorna. De nio dagarna mellan himmelsfärd och Andens utgjutande är en intensiv tid för bön om den heliga Anden, pingstnovenan. För en del av oss sammanfaller alltså denna bönetid med mellan hägg och syren, då, när skomakaren ville njuta den ljuva försommaren och därför stängde butiken.

Kanske är det svårt för oss att så helt slappna av mitt i den ljuvliga försommaren som också är konferenstid, skolavslutningstid och förberedelser inför sommaren, men låt oss trotsa stressen, liksom ”stänga” så gott det går och vända vårt sinne till en bönetid tillsammans med den världsvida kyrkan. Så här skriver kardinal Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift:

”Tiden mellan Kristi Himmelsfärd och Pingst är en av kyrkans mest intensiva bönetider. Vi får förena oss med lärjungarna samlade kring Jungfru Maria i övre salen i Jerusalem. Liksom de som ivrigt väntade på Andens ankomst får vi, Jesu nutida lärjungar, ropa: Kom, heliga Ande, kom och förnya jordens ansikte, kom med fred och rättvisa, kom med alla dina goda gåvor. Denna pingstnovena kan hjälpa hela kyrkan att växa i längtan och hopp, så att vi drivs av Andens kraft att omvända oss alltmer till Jesus och hans evangelium. Vi behöver Andens hjälp att bli ett med Jesus och med varandra, för att bli alltmer uppfyllda av den helighet som Anden vill ge oss del av, så att vi kan ge ett trovärdigt vittnesbörd om allt vad den förhärligade Herren vill göra i vår värld.”

Som sagt, vi är i tider för konferenser. Equmeniakyrkan sträcker sig med nyfikenhet mot Vision 26 EFS, EFK och Svenska Alliansmissionen har just avslutat sina kyrkokonferenser, Pingst rådslag äger rum inom kort. I flera av dessa våra systerkyrkor sker det just nu ledarbyten sina, och i veckan möts kyrkoledare och företrädare till Sveriges kristna råds årskonferens. Det är en händelserik och spännande tid i svensk kristenhet – måtte vi tillsammans, genom enhet och vänskap, bidra med tro, hopp och kärlek i vår tid, vårt land och vår värld.

Det är också i denna tid som en valrörelse intensifieras, där olika bilder och drömmar om vårt svenska samhälle målas upp. En bön i pingstnovenans anda kan vara att samtalen mer handlar om att bygga broar och mindre om att skapa murar – för att nå en tillräcklig gemensam framtidsvision av det Sverige vi vill se, ett land som håller samman och vill varandra och världen väl.

Bönen om den heliga Anden, som kyrkorna i Sveriges kristna råd påminner varandra om sedan 2013, är formulerad av prästen Björn Göransson. Låt oss öppna våra hjärtan och ta emot den heliga Anden som hjälper, upplyser, vägleder, inspirerar, skapar enhet och ger mod. Låt oss be:

Kom heliga Ande, godhetens och sanningens Ande, och fyll våra hjärtan med din kärleks eld. Ge oss ljus, ledning och inspiration så att vi ser, förstår och handlar rätt. Ge oss nåden att leva efter Kristi vilja och följa honom som är vägen, sanningen och livet. Ge oss ett hopp förankrat i Gud, vårt ursprung och mål. Amen.

image_pdfLadda ner som PDF
Karin Wiborn
Karin Wiborn
Karin Wiborn är kyrkoledare för Equmeniakyrkan.

Läs mer

”Det avgörande börjar när barnet lämnar fängelset”

När allt yngre barn döms för grova våldsbrott förbereder sig Kriminalvården för att ta emot 14-åringar bakom låsta dörrar. Men under ett seminarium i Almedalen handlade den kanske viktigaste frågan inte om murarna – utan om vilka vuxna som finns kvar när barnen en dag ska tillbaka ut i samhället.

När siffrorna pekar nedåt – var finns då hoppet?

Frikyrkoundersökningen 2026 ger få skäl till optimism. Men kanske påminner den också om en avgörande sanning: att kyrkans framtid ytterst inte vilar i våra händer.

André Jakobsson: ”Sverige är för viktigt för att vi ska sitta i våra egna bubblor”

Kyrkan behöver bli bättre på att leva med olikheter, söka enhet och fråga vad som är bäst för Guds rike. Det menar André Jakobsson, som ser just där framtidens största utmaning – och möjlighet.

Från bön till handling – följeslagare lyftes fram som kyrkornas svar

Hur långt räcker förbön när människor lever mitt i krig och ockupation? Den frågan kom att prägla ett seminarium om Israel och Palestina i Almedalen. Samtalet kretsade inte bara kring utvecklingen i regionen, utan också kring vilka konkreta verktyg kyrkor redan har – och vilket ansvar de har att använda dem.