Equmeniakyrkans pastorer utbildas på Enskilda Högskolan (EHS), diakonerna läser på Bromma folkhögskola och ungdomsledarutbildningen görs tillsammans med Equmenia och Södra Vätterbygdens Folkhögskola (SVF). Samfundets missionärer har dock inte haft någon utbildning kopplad till samfundet på senare år. När en motion om missionärsutbildning kom under kyrkokonferensen 2023 hade dock tankarna och samtalen med EHS redan påbörjats, berättar Gerard Willemsen som är enhetschef för internationella enheten på Equmeniakyrkan.
– Det har under många år påtalats ett behov av utbildning och efter en utredning om behov och utformning försökte vi lansera utbildningen förra året, men tiden blev för knapp, säger han.
I år tar man nya tag. Hittills är fem studenter antagna och de kommer att få läsa Nya- och Gamla testamentet, Global kristendom, Homiletik och en fältstudiekurs i en systerkyrka. Eleverna får också seminarier om mänskliga rättigheter, kultur och internationella frågor samt föreläsningar tillsammans med pastors- och teologistudenter. Joseph Sverker, doktor i teologi och högskolelektor på EHS, är ansvarig för utbildningen.
– Vi är måna om att förutom den akademiska utbildningen också skapa en ram för missionärsstudenterna som ger extra fokus på deras uppdrag och kallelse. Vi kommer bland annat erbjuda seminarier som är direkt kopplade till Equmeniakyrkans syn på mission, säger han.
För den som vill bli avskild missionär i Equmeniakyrkan och verka på längre sikt kommer missionärsutbildningen (eller likvärdig) vara ett krav. Åker man ut en första period, som är på tre år, rekommenderas man att gå utbildningen, men det är inget krav.
– Vill man vara ute en ännu kortare tid, kanske tre månader till ett år, kan man gå Equmeniakyrkans missionärsvolontärprogram, säger Gerard Willemsen.
I informationen om utbildningen står det: “uppdraget som missionär är mångfacetterat och kräver en bredd av kunskaper, färdigheter och erfarenheter”. Det handlar om specifik kunskap inom det område man ska arbeta i (som pastor eller läkare till exempel), men oavsett yrkesroll förväntas man delta i kyrkans verksamhet i det nya landet. För att kunna göra det behöver man kunna språket och ha viss kunskap eller erfarenhet av den kultur man ska verka i vilket en del redan fått via exempelvis Apg29 som är en internationell lärjungaskola, missionsskola och ledarskola i Equmenia.
– Idag har flera av våra missionärer erfarenhet därifrån, säger Gerard Willemsen och fortsätter:
– Har man gått Apg29 eller liknande, har man så att säga kroppsligen mött vad det kan betyda att leva med andra kulturer.
Hur ser det då ut för missionsarbetet inom Equmeniakyrkan? Gerard berättar att det finns ett stort behov av missionärer, men att det är svårt att rekrytera tillräckligt många.
– För bara några år sedan hade vi ganska många sökanden när vi utlyste en position. Men nu är det väldigt få trots att vi annonserat i flera omgångar. Och jag har förstått att även andra samfund har svårt att hitta lämpliga personer som vill åka ut. Det verkar vara en trend.
Vad tror du det beror på?
– Jag vet inte, men jag gissar att det handlar om en allmän oroskänsla, att oron i världen gör att man inte vill åka iväg. Men situationen i våra länder är ungefär som den har varit tidigare. Jag tror inte att kriget i Ukraina påverkar så mycket om man ska till Ecuador, till exempel.
Missionärsutbildningen börjar i september och sträcker sig över ett läsår på halvfart. Hittills är det alltså fem antagna studenter och Joseph Sverker är nöjd.
– Jag tycker att det är relativt bra eftersom utbildningen är ny. Sen tror jag att antalet sökande kan öka när informationen nått ut bredare till församlingarna.
Gerard Willemsen håller med.
– Jag är väldigt glad att det är ett antal som har sökt. Det bildar en rekryteringsbas för framtiden för oss.
