På onsdag inleds Vårgårda Möte, Equmeniakyrkans partiledarutfrågningar. Alla riksdagens partiledare kommer under varsin kväll till Tångahallen i Vårgårda, där omkring 200 personer från tio olika församlingar är engagerade i förberedelser och genomförande. Utfrågningarna leds av Jenny Dobers, nytillträdd generalsekreterare för Svenska missionsrådet, och Niklas Piensoho, biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan.
Tre grupper av väljare
Men hur mycket påverkas egentligen den som lyssnar på en partiledarutfrågning? Enligt Magnus Hagevi, statsvetare vid Linnéuniversitetet i Växjö och medlem i den lokala Equmeniakyrkan, beror svaret framför allt på vilken typ av väljare man är.
Han delar in väljarna i tre grupper. Den första består av personer med ett starkt politiskt intresse och ofta en tydlig partiövertygelse. Den andra gruppen är, som han själv uttrycker det, de som är ”lagom intresserade” av politik.
– De vet vad de tycker är viktigt och söker partiet som tycker som dem. De använder partiledarutfrågningar som en slags valkompass, säger Hagevi.
Personer i de här två grupperna påverkas sällan särskilt mycket av en enskild utfrågning. Hagevi tror också att det är de som dominerar publiken i Vårgårda – partimedlemmar som ”hejar på sitt lag” eller personer med ett särskilt intresse för politik och relationen mellan religion och samhälle.
Var femte väljare har inte bestämt sig
Den tredje gruppen ser annorlunda ut. Det är de osäkra väljarna, som ofta inte följer politiken särskilt nära. De utgör sannolikt en stor del av de omkring 20 procent av väljarna som enligt Statistiska centralbyrån ännu inte bestämt sig för vilket parti de ska rösta på.
– För de osäkra kan en enda utfrågning vara väldigt betydelsefull. De är lättpåverkade, så att säga.
Så en timmes partiledarutfrågning kan få en person att ändra sig?
– Den kan få en person att bilda sig en uppfattning. Om partiledaren är tillmötesgående och säger saker som du tycker låter bra, sådant du inte hört tidigare, samtidigt som publiken applåderar, skrattar och visar uppskattning, då kan du plötsligt få en ståndpunkt. Från att ha varit osäker kanske du bestämmer dig för att rösta på det partiet, och dessutom berättar om det för vänner och bekanta.
Tror du att det är vanligt?
– Nej, det tror jag inte. Det är ingen som forskat på det, vad jag vet. Däremot tror jag mer på mobilisering.
Hagevi menar att möten som Vårgårda Möte framför allt fungerar som en samlingspunkt för de redan engagerade. Efteråt blir de i praktiken ambassadörer för sitt parti och för vidare det budskap de hört. På så sätt kan påverkan fortsätta långt efter att partiledaren lämnat scenen.
– Det är det absolut viktigaste med ett sånt här möte.
En annan typ av partiledarutfrågning
Det som skiljer Vårgårda Möte från många andra partiledarutfrågningar är också vilka som ställer frågorna. Hagevi menar att det är unikt att två pastorer leder samtalen. Det ger möjlighet att lyfta existentiella frågor och samtal om värderingar, inte bara de politiska frågor som dominerar nyhetsflödet.
– Jonas Sjöstedt kastade sig in i de här frågorna under tidigare utfrågningar. Ju mer existentiellt, desto roligare verkade det som. Andra var mer avvaktande.
Traditionen går tillbaka till 1968 och Hagevi minns själv hur han som barn besökte ett möte i Vetlanda där John Hedlund frågade ut dåvarande Folkpartiledaren Bengt Westerberg.
– Hedlund kunde fråga om precis allting: ”Tror du på Gud?”, ”Dricker du alkohol?” – och så förstås sakfrågor. I dag är utfrågningarna ofta mer finslipade. Han vågade vara pastor och fråga utifrån det.
Uppträder partiledarna annorlunda när de möter en publik i en kyrklig kontext?
– Det varierar. Inför förra valet hörde jag en man som först hade lyssnat på Ebba Busch på ett torgmöte i Borås och sedan på Vårgårda Möte. Han sa att det var som två olika partiledare, med helt olika framtoning. Så ibland är det så.
Vårgårda Möte innehåller inte bara partiledarutfrågningar utan också bön, sång, konserter och gudstjänster. Dessutom livesänds utfrågningarna av Equmeniakyrkan, vilket gör att betydligt fler än de som sitter i Tångahallen kan följa samtalen.
Lyssna efter dina frågor
Vad ska man då göra om man ännu inte bestämt sig för hur man ska rösta?
Magnus Hagevi har ett enkelt råd.
– Tänk igenom vilka frågor du tycker är viktigast och lyssna efter om någon av partiledarna fokuserar på dem. Den partiledaren kommer i så fall att arbeta vidare med de frågorna efter valet. I de flesta undersökningar, tvärtemot vad folk ofta tror, försöker partierna faktiskt genomföra sina vallöften.
Sedan tillägger han:
– Sen tycker jag att man ska följa med i rapporteringen. Kolla på nyheterna, läsa tidningar. Inte bara när det är valår och valkampanj, utan ständigt. Då är man en bra medborgare som är beredd att gå och rösta i valet.
Utfrågningarna inleds onsdagen den 12:e augusti med Simona Mohamsson (L) och avslutas onsdagen den 26:e augusti med Jimmie Åkesson (SD).
