Studieförbunden: En femtedel av folkbildningen är borta

En femtedel av den fortbildning som studieförbunden genomförde 2023 är borta och antalet deltagare i folkhögskolan har minskat tre år i rad. Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm säger till Sändaren att kommuner och regioner behöver ta sitt ansvar.

I statsbudgeten för 2024 presenterade regeringen en nedskärning i anslaget till studieförbunden med en halv miljard kronor, vilket motsvarar en tredjedel av studieförbundens årliga statsbidrag. Nedskärningen skulle minska successivt över tre år.

I Studieförbundens rapport från mars i år presenteras en analys över nedskärningarnas effekter under 2024 och 2025 jämfört med 2023, året innan nedskärningen. Den bygger på SCB:s, Statistiska Centralbyråns, statistik och visar att en femtedel av den folkbildning som genomfördes före nedskärningen är borta. Totalt har 55 000 folkbildningsarrangemang försvunnit, motsvarande 18 procent.

Språkcirkel i studieförbundet Bildas regi i en församling. Foto: Kajsa Wingård

Arrangemangen som är kvar har också blivit kortare, antalet studietimmar uppges ha minskat med 22 procent. Hårdast har nedskärningarna varit för landsbygdskommuner. Sammantaget har Sveriges landsbygdskommuner förlorat en fjärdedel av folkbildningen som studieförbunden arrangerade där före nedskärningen. I Värmlands län har 37 procent av arrangemangen ställts in, medan siffran är 32 procent i Kronobergs län och 30 procent i Norrbottens län.

Lotta Edholm (L) : Folkhögskolorna är oerhört viktiga

2024 minskade statsbidraget till studieförbunden med 250 miljoner kronor. 2025 minskade det med 100 miljoner kronor och i år med ytterligare 150 miljoner kronor. Lotta Edholm (L) gymnasie-, högskole- och forskningsminister, säger till Sändaren att regeringen gjort andra satsningar i folkbildningen, framförallt för folkhögskolorna.

– Folkhögskolorna är oerhört viktiga för vår demokrati, för bildning och inte minst – för människor som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. 2024 införde vi en permanent satsning på 100 miljoner kronor och från och med i år satsar vi ytterligare 70 miljoner kronor för att folkhögskolorna ska kunna genomföra språkstärkande insatser och ge stöd för personer med funktionsnedsättning.

Lotta Edholm (L) gymnasie-, högskole- och forskningsminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Folkbildningsrådet: Ekonomin är väldigt, väldigt ansträngd

Medan anslaget till studieförbunden sänktes markant höjdes nivån på anslaget till folkhögskolorna med 100 miljoner kronor år 2024. Trots det vittnar många folkhögskolor om att det är tufft, säger Thor Rutgersson, presskommunikatör på Folkbildningsrådet, till Sändaren.

– Det fanns tillfälliga stöd under en längre tid, och också stöd under pandemin. Sen togs de bort. Effekten av det och att man inte fått uppskrivningar i den takt man skulle tycka vara lämpligt med tanke på inflation och prisökning, gör att ekonomin är väldigt, väldigt ansträngd, fortsätter Thor Rutgersson.

Thor Rutgersson, presskommunikatör på Folkbildningsrådet. Foto: Magnus Liam Karlsson

I mars kom en rapport från Folkbildningsrådet. Där uppges att antalet lärartjänster på folkhögskolorna har minskat med 14 procent sedan 2022. Personalstyrkan i studieförbunden minskade med 16 procent mellan 2023 och 2024.

– Folkbildningsrådet bekräftar bilden av att det är tufft genom flera förslag i budgetunderlaget som lämnats till regeringen och som föreslår mer medel på olika sätt, säger Thor Rutgersson.

Vad händer om bidraget inte höjs?

– Det är svårt att säga, men för studieförbunden blir det troligen fortsatt svårt att behålla personalstyrkan och lokaler. Då försvagas infrastrukturen för exempelvis kultur eftersom man ofta är ensam kulturarrangör i gles- och landsbygd.

– I folkhögskolans fall kan det på sikt innebära att det går ut över kvaliteten och att ännu färre studieplatser kan erbjudas i framtiden. Och det har inte med efterfrågan att göra, utan snarare om vad man kan ha råd att erbjuda, säger Thor Rutgersson.

Ny statistik från SCB visar att antalet deltagare i folkhögskola har minskat för tredje året i rad.

Elever på Södra Vätterbygdens folkhögskola i Jönköping. Foto: Ida Bengtsson

”Utvecklingen är problematisk”

Lotta Edholm (L) vill också poängtera kommunernas och regionernas ansvar i folkbildningen.

– Regeringens anslag till folkbildning uppgår till cirka 4 miljarder kronor, varav folkhögskolorna får huvuddelen. Staten är dock inte ensam finansiär, i tre decennier har de kommunala och regionala bidragen minskat och 62 procent av dessa anslag har försvunnit. Jag och Liberalerna tycker att utvecklingen är problematisk. Kommuner och regioner behöver ta sitt ansvar.

Läs gärna den uppföljande texten ”Folkbildningen har ju byggt Sverige” där representanter från studieförbundet Bilda och Södra Vätterbygdens folkhögskola uttalar sig.

AnnaSara Gotting
AnnaSara Gotting
AnnaSara Gotting är reporter på Sändaren, frilansjournalist och författare till barnboken Bertils kvällsbön.

Annonser

Insamling till Equmenia

Läs mer

”Vi barn kan ju känna lika mycket som vuxna”

Ett tio meter långt godisbord, kortare gudstjänster och riktigt smör på mackorna. Idag är det Barnkonventionens dag och Sändaren har frågat sex barn vad de skulle vilja förändra i sina församlingar och hur mycket de egentligen får vara med och bestämma.

”Det händer något när vi säger ja till varandra”

Det som började som en liten bönegrupp har nu blivit en egen församling. Efter tre år av gudstjänster har Växtplatsen Karlstad tagit nästa steg. Sändaren har ställt fem frågor till församlingsplanteraren Julia Strömner om festhelgen, vägen dit och drömmarna framåt.

Chidi ville dö, nu lever han för andra

Årets unga förebild. Den utmärkelsen får Chidi Jansson Chukwuka, 23, av Fryshuset idag. Efter år av utsatthet, kriminalitet och psykisk ohälsa blev mötet med Jesus hans vändpunkt.

Equmenia föreslår minusbudget – men inga nya nedskärningar

Efter förra årets stora personalneddragningar föreslår Equmenias styrelse nu en budget med ett underskott på 424 000 kronor för 2027. Orsaken är framför allt minskade statsbidrag. Men några nya stora besparingar är inte aktuella, enligt ordförande Carl-Ruben Sjulander.