Är du också evangeliskt progressiv?

En evangelisk progressiv kyrka relaterar till både rättfärdighet och rättvisa. Det skriver Magnus Hagevi i veckans ledartext.

Ungdomsbarometern menar att ungas intresse för Jesus ökar. Det är en ny utmaning efter år av sekularisering. För en framväxande kyrka kan den nya utmaningen besvaras med att vara evangelisk progressiv. 

En evangelisk progressiv kyrka relaterar till både rättfärdighet och rättvisa. Rättfärdighet vägleds av Bibeln utifrån en personlig relation med Jesus och nåden av hans offer på korset samt hoppet från hans uppståndelse. Rättvisa motsätter sig all form av förtryck. En del verkar tro att man måste välja det ena eller andra, men som bland annat framgår i en artikel publicerad i tidskriften Christianity Today är många av USA:s historiskt svarta kyrkor ett föredöme i att stå för både rättfärdighet och rättvisa.

Lovande för diakonin

Forskare har noterat att betydelsen av rättfärdighetens evangeliska teologi varierar mellan olika församlingar. I församlingars faktiska arbete med rättvisefrågor finns det, vad jag vet, däremot inte någon forskning som visar på olika ambitionsnivåer på grund av församlingarnas teologi. Detta är egentligen självklart. Frälsningsarmén, LP-stiftelsen och Räddningsmissionen arbetar med diakoni som helt eller delvis bärs fram av församlingar med evangelisk teologi. Eftersom församlingar som betonar evangelisk teologi står emot sekulariseringen bättre än andra församlingar är detta lovande för framtidens diakoni. 

En vanlig betydelse av sekularisering är att religion betyder allt mindre för allt fler människor inom allt fler områden i samhället. Att församlingar med evangelisk teologi oftare än andra står emot sekulariseringen är ett så etablerat forskningsresultat att det numera är svårt att publicera studier med en så självklar slutsats. Det är ungefär lika svårt att publicera forskning som avslöjar att jorden inte är platt. 

Mer intressant är varför evangelisk teologi står emot sekularisering. Forskning som bland annat genomförts i Sverige har framför allt nämnt tre förklaringar:
1. Generationsväxlingen innebär att de som växt upp i församlingar med evangelisk teologi som vuxna relativt ofta är församlingsaktiva.
2. När människor flyttar söker de sig oftast till församlingar med evangelisk teologi.
3. Församlingar med evangelisk teologi lockar oftare till sig människor utan tidigare församlingskoppling.
Gudstjänsterna i dessa församlingar upplevs som inspirerande och människorna där uppfattas vara engagerade för kyrka och tro.

Lovande gentemot sekulariseringen

Några studier som bland annat undersökt Kanadas motsvarighet till Equmeniakyrkan – Uniting Church of Canada – visade också att dess församlingar som betonade evangelisk teologi stod emot sekulariseringen bäst. Men de var vad som här kallats för evangeliskt progressiva. 

Evangeliskt progressiva brukar se upp för två diken som rör bibelsyn. I ena diket vägleds man inte av bibelordet medan man i det andra diket egentligen har slutat att arbeta med Bibeln och enbart söker bekräftelse på det man en gång har hört. Arbetet med Bibeln är därmed avslutat och risken är att bibelordet inte är levande för ens tro. Då kan församlingar som dröjt kvar i tidigare allmänt rådande uppfattningar om skillnader mellan heterosexuell och samkönad kärlek kränka människor. Eller så kanske man inte relaterar klimatkrisen till bibelordet och att Jesus frälsning gäller denna världen.

För att vara evangelisk progressiv är det inte möjligt att avsluta arbetet med att förstå bibelordet. I stället är vägledningen från Bibeln ett ständigt arbete som sker i bön och under Andens ledning tillsammans med andra kristna. Att vara evangeliskt progressiv kanske inte bara är en väg för ungas sökande utan också en utmaning för en framväxande kyrka.

image_pdfLadda ner som PDF
Magnus Hagevi
Magnus Hagevi
Magnus Hagevi är professor i statsvetenskap och ledarskribent på Sändaren.

Läs mer

Sändaren får sommarpuls

Istället för att ta in vikarier så väljer Sändaren att låta pulsen i utgivningen gå ner lite under veckorna 29-32 när det är semester...

Gudsmötet förändrade Erics syn på kyrkan

HÖNÖ. Efter femton år som pastor började Erik Andersson fråga sig vad han egentligen hade satt sin tillit till. I Ark i Köpenhamn har erfarenheter av bön, sjukdom, helande och nya sökare förändrat både hans ledarskap och hans syn på framtidens kyrka.

En kyrka som frågar: Vad kan vi göra för dig?

För Elin Alm är framtidens kyrka inte i första hand en fråga om nya metoder eller organisationsformer. Hon drömmer om en kyrka där människor bär varandra genom livets svåraste stunder, där olikheter får plats och där gemenskapen blir ett konkret uttryck för Guds omsorg.

Från barnmöten till förtält – därför kommer de tillbaka

Ungefär 5000 personer. Så många besöker Hönökonferensen dagligen under veckan. Vad är det som lockar dem? Sändaren gav sig ut i konferensvimlet för att fråga husvagnscampare, barnfamiljer med kickbike och unga vuxna som gillar förtält.