När Ebba Busch för tredje valrörelsen i rad tog plats på scenen i Tångahallen i Vårgårda blev det en utfrågning som rörde sig mellan det politiska och det personliga.
Jenny Dobers, pastor i Equmeniakyrkan, och biträdande kyrkoledaren Niklas Piensoho hade redan från början förklarat att deras frågor skulle ligga nära kyrkans engagemang: människovärde, ansvar för varandra och för världen.
Busch deklarerade att hon trivdes i miljön.
– Det är någon speciell doft av sommarkonferens här, det känns lite extra bekant och härligt.
När Ebba Busch fick uppmaningen att teckna sin vision för landet utgick hon från partiets nya ”Sverigedrömmen” och talade om ett Sverige som inte bara präglas av ordning och reda utan också av värme.
– Min vision Sverigedrömmen handlar om hur Sverige ska kännas. Ett lite varmare Sverige, ett lite vänligare Sverige där vi inte bara behöver fokusera på ordning och reda-frågorna.
Fyra hörnstenar pekades ut: trygga familjer, välfärden, ett starkt Sverige byggt genom bland annat företagande, jordbruk och gruvnäring – och en värderingskamp.
– Sverige är ett kristet land. Alla behöver inte tro, men vi är ett kristet land. Det har präglat vår syn på rätt och fel, det har präglat vår lagstiftning.
Om Busch fick fatta ett första större beslut med egen majoritet meddelade hon att det skulle handla om sjukvården: de 21 regionernas ansvar skulle ersättas av ett nationellt sådant.
– Vi har nästan vant oss vid att långa vårdköer är en naturlag i vårt land. Det är inte det.
”Då har vi misslyckats”
När samtalet gled över till det hårdare samhällsklimatet blev tonen mer personlig. Ebba Busch berättade att hon i december väntas vara målsägande i en rättegång efter att en docka föreställande henne hängt i en snara på Sergels torg.
Hennes barn vet enligt Busch fortfarande inte varför några av de ”jobbarkompisar”, beväpnade säkerhetsvakter, som ibland följer familjen egentligen är med.
– De vet inte varför de är med när vi handlar mjölk. Det är klart att det är ett högt pris, konstaterade Busch men underströk att hon är ännu mer bekymrad över att fritidspolitiker och journalister riskerar att tystna på grund av hot och hat.
Därefter återkopplade Jenny Dobers till en berättelse från Buschs Almedalstal. Efter ett spontant möte med några tonårskillar hade en av dem ropat efter henne:
– Hej, vill du utvisa mig?
Ebba Busch sade att frågan stannat kvar hos henne. Tidigare i livet hade hon kanske främst tänkt att medierna skapat en missvisande bild av den migrationspolitik hon företräder, denna gång såg hon också ett eget ansvar.
– Om vi har unga i vårt land där det första de tror och tänker om den yttersta ledningen är att de som styr i Sverige inte vill mig väl för att jag är invandrare eller vill att jag ska lämna, då har vi misslyckats med vår uppgift.
Busch sade att hon vill kombinera fortsatt stram migration med ett betydligt tydligare budskap om tillhörighet.
– Min önskan, om jag får förtroende fyra år till, är att para ordning och reda i migrationen med ett mycket tydligare välkomnande: Det finns en plats för dig i Sverige. Även om du inte är född här, även om dina föräldrar inte är födda här, så finns det en tydlig väg in i det svenska samhället.
Jenny Dobers kontrade med KD:s öppenhet för att utreda möjligheten att återkalla permanenta uppehållstillstånd och frågade hur det går ihop med att minska människors oro.
Busch medgav att frågan är kontroversiell och betonade att Sverige ska vara en rättsstat där positiva myndighetsbeslut inte enkelt kan dras tillbaka. Om permanenta uppehållstillstånd förändras måste det samtidigt finnas en realistisk väg till medborgarskap, sade hon.
Sedan var det dags för en återkommande uppgift för partiledarna under Vårgårda Mötes utfrågningar: att säga något positivt om en politisk motståndare. Den här gången hade utfrågarna valt Miljöpartiets språkrör Amanda Lind.
– Det här är jättelätt, vill jag bara säga.
Busch beskrev Lind som en ”fantastisk person” och lyfte hennes sätt att debattera.
– Varje gång vi möts i debatter så tycker jag att hon är saklig, hon är passionerad, hon kan sina förslag, hon kan mina förslag och så blir det en riktigt bra debatt.
Busch konstaterade med ett skratt att hennes egen debattstil ibland är en annan och berättade att hon när hon lyssnar på Lind kan tänka: ”Så där skulle jag också vilja att det känns när jag debatterar.”
Politiskt lyfte hon Miljöpartiets miljöengagemang, trots att partierna ofta landar i olika slutsatser. Men hon pekade också ut ett område där hon tror att KD och MP skulle kunna hitta varandra: bättre och mer långsiktiga villkor för civilsamhället och ideella organisationer.
– Där ligger våra förslag ofta väldigt nära varandra.
Lovar slåss för folkhögskolorna
Civilsamhällets roll återkom flera gånger under kvällen. I en filmad fråga undrade folkhögskolerektorn Anders Georgsson om Busch var beredd att långsiktigt prioritera folkhögskolorna.
Svaret var ja. Ebba Busch konstaterade samtidigt att KD varit en del av en regering där partierna haft olika prioriteringar.
– Jag har min prioritering klar för mig: Jag vet folkhögskolornas otvetydigt viktiga roll i samhället.
Hon gick även längre och riktade kritik mot utvecklingen under den mandatperiod hon själv varit regeringsmedlem.
– Det är helt uppenbart att man har gått för hårt åt den här sektorn och skapat för mycket osäkerhet och inte visat att man värdesätter den.
Busch sade att hon vill vara med och ”rätta upp” detta under nästa mandatperiod.
– Civilsamhället står många gånger för sådant som kommun, region och stat inte mäktar med. Gör det då inte svårare – underlätta för det, värdesätt det och ge det långsiktigt hållbara spelregler.
Hon uttryckte också stöd för att offentliga medel kan gå till exempelvis kyrkliga och konfessionella verksamheter som gör samhällsinsatser.
– Antingen är Sverige ett land som värdesätter det, och då måste man se att det är många av de kristna organisationerna, församlingarna och kyrkorna som bär det. Välkomna det, bekämpa det inte.
Frågan återkom senare när Jenny Dobers tog upp de demokrativillkor som införts för civilsamhällets organisationer. Hon beskrev hur kyrkor upplever att kontrollen har ökat, bland annat genom krav på registrering av dem som verksamheterna betjänar, och frågade om staten riskerar att gå för långt.
– Det korta svaret är ja. Borde ni vara oroliga? Ja, svarade Busch.
Hon sade att KD:s socialminister Jakob Forssmed återkommande får ta strid för att dra gränsen för statens kontroll och varnade för förslag som enligt henne skulle kunna göra det svårt att fortsätta driva exempelvis skolor på kristen grund och konfessionella verksamheter inom äldreomsorg och annan välfärd.
Busch varnade även för att kontrollen av religiösa organisationer kan gå så långt att den i praktiken blir en form av åsiktsregistrering.
– Sverige är ett kristet land och det är byggt och fungerar än i dag mycket tack vare det kristna civilsamhället. Ha tilltro till det, slå till när det blir fel, men ha i grunden mycket högre tilltro.
Varnade för att gå ”den tyska vägen”
Klimatfrågan blev ett av kvällens längre politiska block på Vårgårda Möte.
Busch slog fast att klimatet är högt prioriterat av KD, framför allt genom energi- och näringspolitiken. Sveriges väg framåt ligger enligt henne i elektrifiering, stabil elproduktion och möjligheten för industrin att ställa om.
Dobers frågade om politiker underskattar väljarnas vilja till mer offensiva klimatåtgärder, vilket medförde att Busch pekade på Tyskland och Alternativ för Tysklands framgångar.
– Underskatta inte vilka krafter som släpps lös om man inte går i takt med sin befolkning.
Hon argumenterade för att klimatpolitiken måste behålla folklig legitimitet och varnade för åtgärder som gör att svensk industri flyttar till andra länder.
När Dobers pressade henne om sänkta drivmedelspriser och fossila bränslen försvarade Busch regeringens linje. Hon framhöll människor på landsbygden som är beroende av bilen och sade att billigare drivmedel bidragit till lägre inflation och bättre ekonomisk utveckling.
– Jag vill inte att de här företagen försvinner och jag vill inte tappa stödet från svenska folket. Jag vill inte gå den tyska vägen.
Öppnar för statlig ursäkt till samer
Samtalet om klimat och näringsliv ledde vidare till gruvdrift och samiska rättigheter. Jenny Dobers frågade om KD:s ambition att öppna fler gruvor riskerar att leda till nya övergrepp mot den samiska befolkningen.
Ebba Busch sade att det statliga erkännandet av historiska övergrepp mot bland annat samer är ett viktigt steg. Hon öppnade därefter också för nästa.
– Vi är öppna och ser positivt på att det erkännandet också ska efterföljas av en formell ursäkt från staten.
En sådan ursäkt måste dock utformas i dialog med de drabbade, betonade hon.
Samtidigt försvarade Busch fler gruvor och snabbare tillstånd. Hon pekade på Europas stora beroende av Kina när det gäller metaller och mineraler till bland annat elbilar, vindkraft och mobiltelefoner samt argumenterade för att Sverige kan kombinera ökad gruvdrift med fortsatt renskötsel.
– Jag tror på samexistens, jag tror att den vägen är framåt, men vi behöver säkra vårt oberoende.
”Vi var en mot tre och vi förlorade”
När Niklas Piensoho tog upp frågan om biståndet påminde han om att KD inför valet 2022 beskrev sig som en garant för det och att partiet har ett kongressbeslut om att sträva mot enprocentsmålet.
Hur bra hade det gått?
– Vi var en mot tre och vi förlorade. Det är det korta svaret, sade Busch och konstaterade att biståndsramen minskat från 56 till 53 miljarder kronor.
– Det hade inte skett om vi hade haft större inflytande.
Samtidigt tycker hon att KD kan försvara dagens nivå, men markerade tydligt mot förslag från andra håll om kraftigt minskat eller närmast avskaffat bistånd.
– Om man är stressad över att migrationstrycket ska öka igen i världen, testa då att strypa allt bistånd i världen. Nöden är så stor, då kommer ni verkligen se ett enormt tryck.
Busch vill också se mer bistånd via civilsamhället och kristna biståndsorganisationer och lyfte särskilt förföljda kristnas situation.
Gängvåldet och ”de andra”
En filmad fråga från två unga män från Stockholmsområdet förde samtalet vidare till gängkriminaliteten och det förebyggande arbetet. Busch berättade att hon efter valet 2022 hade sökt sig tillbaka till människor vars livsöden påverkat henne politiskt.
En av dem var Sussie, mamma till den tolvåriga Adriana som sköts ihjäl söder om Stockholm 2020. Besöket skedde utan medier och inlägg på sociala medier. Busch ville påminna sig själv om varför hon sökt politiskt inflytande.
Hon hänvisade till Frälsningsarméns grundare William Booths sista budskap om ett fokus på de andra.
– Jag behövde få lov att igen ankra ner mig själv i det löfte jag har gett till Sussie och till så många andra mammor och pappor som har tvingats begrava sina barn.
Busch pekade på minskningen av dödsskjutningarna som ett tecken på att utvecklingen går att vända, men betonade att arbetet inte är färdigt. Hon efterlyste fortsatt polisiärt arbete men lade stor vikt vid skolan, familjen och närvarande vuxna.
Barn som inte fungerar i klassrummet måste fångas upp av vuxna utanför, sade hon, innan de kriminella gängen erbjuder ett alternativt sammanhang.
Kan nästa mandatperiod bli mindre präglad av enbart ”ordning och reda” och mer av värme och tillit, undrade Dobers. Busch pekade bland annat på satsningar på föräldrastöd och fritidskort.
– Trygga familjer är det främsta värnet mot de här krafterna.
”Bönen har burit mig”
Mot slutet av kvällen tog frågorna en tydligare trosmässig riktning.
På frågan vad bönen betyder för henne beskrev Busch den som en pågående konversation med Gud – före framträdanden, i slutet av dagen och tillsammans med barnen.
– Det har varit ett sätt för mig och mina barn att prata om dagen, tacksägelse, oro och lägga det på någon annan än oss själva. Be om vishet i hur vi ska navigera i svåra situationer.
Sedan blev hon mer personlig.
– Bönen har burit mig och min familj igenom riktigt mörka och stormiga vatten. Så bön betyder mycket för mig.
Niklas Piensoho frågade därefter ifall islam ryms i KD:s vision om Sverige, när Busch samtidigt beskriver Sverige som ett kristet land.
– Absolut, svarade hon och menade att Sveriges kristna rötter enligt hennes syn bidragit till ett samhälle där kristna, judar, muslimer och ateister kan leva sida vid sida.
Samtidigt sade hon att islam måste anpassa sig till svenska värderingar och tog tydligt avstånd från uttryck för religion som hon förknippar med totalitära samhällen.
– Vi måste klara av att stå upp för de grundläggande värderingarna, det är avgörande för att vi ska kunna vara ett varmt och vänligt land.
Piensoho förde resonemanget vidare till utsatta minoriteter – judar, hbtq-personer och kristna konvertiter vilket ledde till att Busch berättade om ett besök i Göteborgs synagoga tidigare under dagen där hon särskilt reagerade på säkerhetssituationen för judiska barn.
Att femåringar i en judisk förskola behöver omfattande säkerhet beskrev hon som ett misslyckande för Sverige.
– Det är inte ett land som har lyckats med värderingskampen.
Hon betonade att alla människors lika värde måste vara en grundförutsättning och kopplade detta också till kraven för svenskt medborgarskap.
Kvällens sista fråga handlade om existentiell hälsa och begreppet inre frid och harmoni. Busch formulerade sitt svar med tre uttryck:
– Frid och harmoni: avsaknad av rädsla, närvaro av mening.
Politiken kan ge människor mycket av det materiella som behövs, resonerade hon, men kan inte svara på alla frågor.
– Jag tror så många människor söker efter mening och mål i den här världen, det tror jag att vi måste våga tala mer om. Sen kommer inte politiken ha alla lösningar på detta.
Där, sade Ebba Busch och vände sig mot kyrkfolket i Tångahallen, har kyrkan en tydlig uppgift.
FAKTA: Equmeniakyrkans partiledarutfrågningar
Vårgårda Möte arrangeras den 11–26 augusti i Tångahallen i Vårgårda. Partiledarutfrågningarna är en del av mötet, som också innehåller gudstjänster, konserter, ungdomsmöten och andra arrangemang.
Lång tradition: Equmeniakyrkans partiledarutfrågningar har arrangerats inför varje riksdagsval sedan 1968. Initiativtagare var evangelisten John Hedlund inom dåvarande Svenska Missionsförbundet. Sedan 2014 hålls utfrågningarna i Vårgårda och 2026 är fjärde valrörelsen i rad som samtliga riksdagspartiers ledare kommer dit.
Utfrågare 2026: Niklas Piensoho och Jenny Dobers. Piensoho är biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan. Dobers är pastor i Equmeniakyrkan och fördjupar sig för tillfället i samhällsteologi. Utfrågningarna ska röra sig mellan politik och person och ha kyrkans perspektiv på människovärde, samhälle och ansvar som utgångspunkt.
Partiledarutfrågningarna:
- 12 augusti 18.30: Simona Mohamsson (L)
- 13 augusti 18.30: Ebba Busch (KD)
- 14 augusti 18.30: Elisabeth Thand Ringqvist (C)
- 18 augusti 18.30: Nooshi Dadgostar (V)
- 20 augusti 18.30: Amanda Lind (MP)
- 21 augusti 18.30: Magdalena Andersson (S)
- 25 augusti 18.30: Ulf Kristersson (M)
- 26 augusti 18.30: Jimmie Åkesson (SD)
