Kyrkan behöver återta bibelstudiet

När skolan inte längre ger samma bibelkunskap som tidigare kan kyrkan inte luta sig tillbaka. Tvärtom behöver församlingarna åter göra bibelstudiet till en självklar del av församlingslivet, skriver Lars-Gunnar Sandberg.

Förr var bibelkunskap en naturlig del av den svenska allmänbildningen. Söndagsskolans bibelberättelser var en självklar del av kyrkans barnverksamhet och även i skolan mötte eleverna Bibelns berättelser och texter.

I dag möter vi generationer som knappt känner till ens de mest grundläggande bibliska berättelserna. Samtidigt tycks de klassiska bibelstudiekvällarna lysa med sin frånvaro i många församlingar.

Det är dags att fråga oss: Varför har vi slutat undervisa?

Under 1970- och 1980-talen arbetade jag som religionslärare på högstadiet och Komvux. Kristendomsämnet hade blivit religionskunskap, men i min undervisning fanns fortfarande en stabil grund av bibelkunskap. Eleverna fick möta patriarkerna, de tio budorden, profeterna, Jesu liknelser och de nytestamentliga breven. Bibeltexterna betraktades också som en del av vårt kulturarv, viktiga för att kunna förstå litteratur, konst och det svenska samhällets historia.

I dag ser verkligheten annorlunda ut. Skolans religionsundervisning ska av naturliga skäl ge kunskap om flera religioner och livsåskådningar och göra det på ett sakligt och neutralt sätt. Det innebär att det inte finns samma utrymme för ett djupgående möte med de bibliska texterna.

När skolan inte längre ger grunden

Det borde ställa dagens kristna församlingar inför ett stort ansvar. När skolan inte längre ger samma grundläggande bibelkunskap som tidigare måste kyrkan själv i ännu högre grad erbjuda möjligheten till fördjupning.

Men sker det?

I vissa frikyrkliga sammanhang talade man förr om ”läsare”. Många gudstjänstbesökare hade med sig sin bibel och följde med i texten under predikan. Bibelverser memorerades, ibland till och med hela kapitel. Det behöver inte betyda att allt var bättre förr, men det säger något om vilken självklar plats bibelläsningen hade.

Min bild är att de klassiska, systematiska bibelstudiekvällarna på många håll har blivit färre. Kvällar där man tillsammans kunde läsa ett kapitel, stanna inför några verser och gräva djupare i textens historiska sammanhang och teologiska innehåll.

I stället talas det mycket om gemenskap och upplevelser. Det är viktiga delar av ett församlingsliv, men de kan inte ersätta gedigen bibelundervisning.

Mer än gemenskap och upplevelser

Kanske har vi blivit rädda för att teologi och textstudium ska upplevas som tråkigt, svårt eller otillgängligt. Risken är då att vi i stället serverar en sorts andlig snabbmat. På sikt kan konsekvensen bli församlingar som saknar djupa rötter.

Hur ska vi kunna leva ut en kristen tro i en komplex modern värld om vi inte känner till trons grunddokument? Hur ska vi kunna möta svåra livsfrågor om vi aldrig har brottats med texterna? Och hur ska vi kunna föra kvalificerade samtal om Bibeln om vi själva inte studerar den?

Att läsa Bibeln kräver dessutom ofta vägledning. Det räcker inte att uppmana människor att läsa själva hemma. Vi behöver den gemensamma utläggningen, det teologiska samtalet och den kunskap som pastorer och teologer är utbildade för att förmedla.

Det handlar inte om att nostalgiskt försöka återskapa en svunnen tid. Tvärtom handlar det om framtiden.

Om vi vill ha levande, frimodiga och rotade församlingar om tjugo eller trettio år behöver vi prioritera den andliga och intellektuella fördjupningen redan i dag.

Låt oss därför åter ge bibelstudiet en självklar plats i församlingarnas veckoprogram. Låt oss våga ställa krav på oss själva att läsa, lära, förstå och fördjupas.

När samhället inte längre ger människor samma bibelkunskap som tidigare blir kyrkans eget ansvar desto större.

Det är dags att öppna Böckernas bok på allvar igen.

/Lars-Gunnar Sandberg

Annonser

Insamling till Equmenia

Läs mer

Equmenia föreslår minusbudget – men inga nya nedskärningar

Efter förra årets stora personalneddragningar föreslår Equmenias styrelse nu en budget med ett underskott på 424 000 kronor för 2027. Orsaken är framför allt minskade statsbidrag. Men några nya stora besparingar är inte aktuella, enligt ordförande Carl-Ruben Sjulander.

Jeanette Palo om sången som öppnade vägen till tro

Jeanette Palo minns inte vad hon själv sjöng på julfesten i Pingstkyrkan i Gällivare, däremot minns hon vad som hände när kören tog vid. I dag leder hon själv lovsång och längtar efter en gudstjänst där fler får bidra och där både glädje och klagan får plats.

I Baeza växer en ny generations tro

När Nelson Zarria kom till Baeza för att predika på 1970-talet möttes han av stenkastning. I dag samlas unga från olika länder här på lärjungaskolan Apg29. Under tre månader får de pröva på mission, ta ansvar och möta andra sätt att vara kyrka.

Trons fördjupning kan inte läggas ut på entreprenad

Tron behöver rötter för att bära genom livets frågor och motvind. Därför behöver vi ge läsning och reflektion större plats – både i våra egna liv och i församlingens gemenskap. Låt oss återupptäcka den kristna boken och hjälpa varandra att växa i tron. Det skriver Daniel Röjås.